tisdag 29 september 2009

Till dig min vän, du som är i mina tankar idag

Kvällsböna


Har du nôn skog i din himmel, du Gud.

Te gå i en finen kväll.

En tocken där gammel skog, du vet

mä smörsôpp å kantarell, mä smörsôpp å kantarell.


Vi hörd fôll ôm gröna änger, ôm söer mä vita ull.

Musik ifrå harpas stränger å gater gjord uttå gull.

Men ja skull nock inte trives mä dä där, du Gud,

Du vet ja ä blyg å rädd.

Dä låter sö fint på nô vis, du Gud

å ja ä int tocken klädd, å ja ä int tocken klädd.


Kanske du tycker ja tarjer å fråger men dä här ä noga för mej.

Fast slepper ja unna ellbrann å plåger ska ja ta't sôm dä ä ôpp när dej.


Men har du en skog i nôn utkant, du Gud

vill ja gå där i ensamhet

å ly på en bäck å på fôggelsang

när dej, i all evighet, när dej, i all evighet.


Gunnar Ene

Nästa gång testar jag detta


500g plommon
en bit ingefära
2dl syltsocker

1 Dela plommonen och kärna ur dem. Skala och finhacka inge-färan.
2 Lägg plommon och ingefära i en kastrull.
3 Koka upp och låt sjuda under lock i cirka 15 minuter tills plommonen kokat sönder.
4 Höj värmen, häll i syltsockret och koka kraftigt ytterligare 2–3 minuter. Skumma noga.
5 Tag av kastrullen och låt stå en stund. Rör om då och då.
6 Häll upp på rena burkar.
7 Låt gärna marmeladen stå i kylskåpet i några dagar innan du smakar.

Plommonmarmelad

Dock utan mandlar gjorde vi idag. 5 liter=3kg=massa marmelad. Följde ungefär detta receptet.
3kg plommon
6 dl vatten
1kg syltsocker (ska vara mer men jag vill inte ha så sött)

Tillagning

Till ca 4 kg plommonmarmelad, ta 3 kg plommon och knappt 6 dl vatten (eller så lite som möjligt utan att det bränns vid). Låt sjuda långsamt (gärna en timme eller mer) tills plommonen nästan har löst upp sig och bildat ett jämnt fruktmos. De tjocknar då mycket lättare när man tillsätter sockret. Skalen blir inte sega så länge de bara kokar i vatten. Med det gäller inte längre när sockret är väl tillsatt.

Tillsätt sedan 4.5 dl strösocker, förvärmt i ugnen på låg värme, per 500 g frukt (ca 2.3 liter i det här fallet). Höj värmen och koka kraftigt under omrörning, rör ofta så att massan inte bränner vid. Prova om den är tillräckligt fast efter 15-20 minuter. När marmeladen är färdig, ta bort den från värmen och låt den vila i 15 minuter. Det förhindrar att fruktbitarna stiger upp till ytan i burkarna och bara lämnar gelé i botten. Vid det här stadiet måste man plocka bort alla kärnor man kan hitta med en sked. Med stora plommon tar det kanske bara 10 minuter, med små plommon kan det ta en hel timme (eller räkna plommonen för kokningen och fiska upp kärnorna efteråt). Fyll de heta burkarna och sätt på locken.

Nu

åker vi och hämtar pappan. Barnens alltså.

Örter

Det lät så lovande med de nya frimärkena som skulle släppas, men jag vet inte riktigt vad jag tycker. Monica Ahlberg var ju inblandad och allt. Är man gnällig om man önskar en lite poppigare design på frimärkena?

Bilderna är från i somras men processen densamma



För andra gången har jag tömt hallen + skoskåpet, och se så fint det blev. Efteråt.

måndag 28 september 2009

Vi kör ett alfabet

Andhål: Glava
Bil: Ja, äntligen. En gubbig men funktionell.
Citat: "Frihet i smått, enighet i stort och kärlek i allt"
Dröm: Att uppnå harmoni för alla inblandade.
Egenhet: Klok.
Film: Varken bio eller tv i Glava. Men jag gillar.
Gravsten: Dansa gärna på min grav.
Horoskop: Stämmer alltid på mig. Och på alla andra med.
Idol: Pappa. Även om han driver mig till vansinne ibland.
Jobbdröm: Kanske har jag fångat det nu?
Kläder: Fem personer på tre smala garderober. Min relation till kläder är ansträngd nu.
Läser: Allt. Deckare, utvärderingar, tidningar, klassiker. Just nu alltså.
Musik: Spotify!
Nyttig: I tanken.
Organisation: Amnesty om jag får välja.
Produkter: Idag köpte jag en häftpistol+limpisol. Det ska bli kul!
Queen: Om jag känner mig som familjens drottning? You bet!
Reser: Helst så lite som möjligt.
Stilikon: Vår drygt 90-åriga granne är grymt snygg. Hundtandsmönstdad dräkt. Sån vill jag bli!
Tidning: Ja, just nu flera men inte tillräckligt många. Måste nog fixa Arvika Nyheter.
Undviker: Ett visst läckande tak.
Vill: Vansinnigt mycket!
www: www.bokus.com
Xtrvaganza: kusmi, choklad och parfymer.
Yttrar: mig gärna
Zoo: Nja. Skulle vara Mariebergsskogen då.
Årstid: Alla årstiderna. Det är växlingarna som gör att man känner livet i sig!
Äter: Lite för mycket och lite för onyttigt just nu.
Önskar: Att resterande bitar faller på plats och att Alvars inskolning på dagis imorgon går som smort.

söndag 27 september 2009

Julen ja

Lite otippat kanske, men jag älskar julen. Mest förberedelserna. Och ja, jag har redan börjat. Denna bok kommer helt garanterat klickas hem så fort den släpps. 180 recept. Man tackar!

Jag lever jag lever på jorden jag står

men nu är det mycket, så bloggen kommer att få stå lite åt sidan ett tag. Jag ska på anställningsintervju (!!), jag ska fixa en miljon saker hemma, vi får långväga besök, Alvar fyller fem och vi ska ha en massa kalas och dessa skall förberedas. Någonstans mitt i allt så ska Alvar skolas in på dagis också.

Ses vi så ses vi, annars vet ni vad jag håller på med.

torsdag 24 september 2009

Han är spännande men...

han låter!

Knoparmoj

Idag har vi besök av en skorstensfejare. Mycket fascinerande tycker Alvar och även Alvars mamma. Just nu måste jag ägna mig åt praktisk problemlösnig, nämligen i vilken mugg jag ska servera honom kaffet. Jag tar inte någon av de vita, om man säger så.

Knoparmoj är en sociolekt som talades av sotarna, men som inte är lika frekvent idag.

Brallor (byxor) och dojor (skor) är ord som kommer från knoparmoj. En del av orden i denna sociolekt kommer från tyska, då det flyttade in skorstensfejare därifrån till Sverige för att utöva och lära ut yrket. Det "hemliga" språket användes för att de skulle kunna kommunciera då de arbetade i hemmen utan att de som bodde där skulle förstå. Man vet inte när knoparmojet uppstod, men det var troligen i Stockholm och spred sig sedan över landet. Det användes en bit in på 1900-talet, men numera är det knappt någon som kan det längre, med undantag för en delyrkestermer.

I början av 1900-talet började knoparmoj väcka språkforskares intresse och ord började nedtecknas. Alf Henrikson har skrivit en dikt på, och om, knoparmoj; "Sotarspråk" som finns i diktsamlingen "Anacka", (1980)

(wikipedia)

onsdag 23 september 2009

Världens goaste faster

ringde och pratade en lång stund nyss. Har skrivit om henne innan, men det beror ju bara på att hon är så bra. Som pappa, fast en hon. Idag har jag på mig handledsvärmarna som hon skickade häromsistens i ett paket, ihop med de fina strumporna. Man blir glad och varm av henne.

En av dagens små söta historier handlade om en dam hon känner som bor på hemmet. Hon är pigg i huvudet, 96 år gammal. Och hon tycker om att prata. Lite för mycket enligt vissa. När de äter har hon en vresig bordsgranne som inte gillar att det pratas med mat i mun. Så han kallar henne för fula saker. Håll käften med dig din gamle fule kärring eller något i den stilen hävde han ur sig, varpå damen lugnt svarar: Då skulle du ha sett mig för åttio år sedan!

tisdag 22 september 2009

Prinsessan på ärtan


Prinsen ville ha en ricktig prinsessa.
Prinsessan fick ligga på ärta.
Kungen han låste up dörn för at det knacka.
Drotningen kom på en idé.
Gud vet vad det var under sängen.

Nils läxa i svenska (Uppgift: återge vad personerna i berättelsen gjorde), 22 sept 09

måndag 21 september 2009

Jag vill tacka livet


... eller något i den stilen. Idag har jag varit på en mammografiundersökning. Kände en knöl i höger bröst för en tid sedan, och fick via vårdcentralen i Arvika en remiss till dagens undersökning. Om den svenska sjukvården kan man säga mycket, men dagens upplevelse var ett under i effektivitet, vänligt bemötande, professionalitet och saklighet.

Från ankomst till färdig undersökning tog det 15 minuter. På den tiden hann jag hälsas välkommen direkt i dörren, betala, få ett högkostnadskort (Ett pappershäfte, hej 1900-tal! Hur svårt kan det vara att sköta det elektroniskt?), bli uppropad (hann inte ens öppna ICA-kuriren), klä av mig, röntgas, vänta en minut i ett bås, bli uppropad igen, få träffa en läkare som gjort en snabbedömning av bilderna och utförde ett ultraljud på bröstet, samt slutligen: få beskedet att allt ser jättebra ut. Knölen är en ofarlig knöl, av vilken art kommer utredas på kirurgen i Arvika, men det spelar mindre roll. Jag har en ofarlig knöl, och det är det enda som räknas!

Som ett tack eller en återbäring för att det inte var min tur att kallas drabad dena gång, kommer jag detta år att skänka en ansenlig summa till rosa bandet-kampanjen. Det är det minsta jag kan göra för att visa min tacksamhet över hur jag känner mig. Årets band, som jag självklart kommer att köpa så fort jag hittar det, är designat av Gert Wingårdh, och jag gillar verkligen hans resonemang kring hur han gick tillväga:

”På 2009 års rosa band står orden ’ska bara’ skrivna i punktskrift. Orden uttrycker det obehag många kvinnor kan känna inför bröstcancerfrågan och de ursäkter man kan hitta på för att slippa undersöka sina bröst. Att undersöka brösten är som att läsa med fingrarna, därav punktskriften. Jag hoppas att bandet kan fungera som en påminnelse om att undersöka sina bröst och gå på mammografi när man blir kallad. På så sätt kan ännu fler upptäcka och överleva bröstcancer” , säger Gert Wingårdh.

Dagens pris som världens sämsta mamma går till.....

*trumvirvel* ja, till lilla mig.

När man bara skriver om sådant man gör som höjer sig lite över havregrynsgrötens och de eviga skolväskornas nivå, så kan det lätt se ut som att man lever värsta coola helyllefamiljslivet och alla är goa och glada hela tiden.

De flesta förstår ju att det inte riktigt funkar så, och nu är det dags för ett inlägg som tar ner bilden av oss på jorden rejält.

När det beslutades att jag skulle flytta hem med barnen så rullade allt på i en rasande takt. Och det gör det fortfarande. Det är alldeles underbart, och bitarna börjar falla på plats. Men jag skulle ljuga om jag påstod att det var enbart enkelt.

Det är ett enormt ansvar att vara själv med tre barn. Ensam är jag ju inte, jag har morfar som finns här 24/7, men han är inte riktigt klippan man lutar sig mot i barnuppfostringssammanhang. Han är snarare, i det avseendet, en del av problemet eftersom han inte orkar säga ifrån eller emot, och därmed bidrar till det jag vill skriva om idag: att jag är Den Elaka Mamman. För så är det.

Vi har fastnat på en Triggare. Alltså, att barnen konstant håller på med något som triggar igång draken i mig. Barnen har ingen respekt för morfar för de vet att eftersom han aldrig blir arg så kan de bara köra på. Så jag måste vara med och peta i allt, och det är en grymt otacksam uppgift. Idag (ja innan klockan var 8, kul start på dagen) har jag haft ett utbrott som antagligen fick taket att lyfta på huset, och det lämnar inget annat än en sur eftersmak i munnen för alla.

Barnen mår inte bra av att man blir hysterisk, men jag klarar bara inte av att höra hur de kör över morfar som små ångvältar. Och eftersom han aldrig säger ifrån, utan bara blir trött och ledsen, så bryts endast situationen av att jag kommer ångandes och skäller och så säger de förlåt och oj och nej och vi ska aaaaldrig mer etc. Men rätt snart är vi tillbaks på ruta 1.

Hur ska vi lösa detta? Att jag vrålar och skriker är inte ett alternativ. Det förändrar ju inte beteendet, utan bryter det bara för stunden. Hur ska jag få barnen att fatta att de måste vara snälla även mot en person som inte klarar av att säga ifrån på skarpen? Hur ska jag få morfar att vara mer konsekvent mot barnen? Han säger sluta nu, men visar inte med en milimeter att han verkligen menar det. Min teori har hela tiden varit att man inte kan lära morfar att bli tuffare, att han är som han är, men det komplicerar ju tillvaron helt klart. När Alvar skriker BÄR MIG så vet han att mamma kommer inte göra det, men morfar, han gör det om jag skriker tillräckligt högt.

En typisk situation, som den imorse, kan vara att morfar får säga till 100 gånger om att ett barn ska ta på sig byxorna, och barnet gör allt annat än just det morfar ber det att göra och till slut så börjar barnet fnissa och retas med något syskon och det skrattas och blir nästan hånfullt mot morfar som står där med byxorna i handen i fem minuter och ingen lyssnar eller ser. Och så kommer mamma ångandes och vrålar banets namn och skärp dig och gör nu som morfar säger och kom igen nu då, och i bästa fall så tar barnet först då på sig byxorna. I värsta fall blir det som imorse, att detta upprepas flera gånger och vid varje moment (gå upp, klä på, frukost, tandborst etc) så att det till slut leder fram till ett hysteriskt utbrott från mig när jag bara inte pallar med mer av det hånfulla och det respektlösa.

I en "normal" familjekonstellation skulle ju svaret vara att det inte är morfaderns roll att vara sträng för han är ju morfar, inte pappa. Men vårt fall är ju lite speciellt, då pappa bott med oss sedan barnen föddes och kommer väl att så göra till den dagen han lämnar in. Så han kan inte åläggas det tunga ansvaret för barnuppfostran, nej, men ibland upplever jag att uppfostran blir komplicerad om det finns en vuxen som försöker sätta gränser, och en som inte gör det.

Men grundproblemet kvarstår alldeles oavsett hur det blir med morfar: skrikmamma är inte kul. Inte att vara och inte att ha. Sommaren har varit ok, men nu måste vi bryta mönstret och hitta en nivå där alla trivs utan att en mamma måste få hysteriska utbrott hela tiden. Det måste gå att få tre barn, en morfar och en mamma att fungera ihop och trivas utan att man skriker och skäller. Stress är givetvis en faktor, det är jag fullt medveten om, men även då vi inte är stressade kan detta jag skriver om vara ett problem.

Hur gör man för att vara pedagogisk i alla lägen? Hur gör man för att inte fastna i det hysteriska och skrikiga? Hur gör ni?

Våran präst är god som en ost

Igår var det som bekant kyrkoval. Körde förbi församlingshemmet några gånger och det var ganska många bilar där. Efter alla våra öden och äventyr så blev det tid för röstning klockan 19, och jag tog med mig alla barnen. I församlingshemmet var det mysigt värre. Vår präst Charlotte, som för övrigt anlände i prästkåpa på MC till Camilos namngivning, hade laddat upp med en massa goda ostar och kex, vindruvor, grönsaksstavar och cider! Inte en knastertorr kaka så långt ögat nådde.

Eller som det gamla välkända djungelordspråket lyder: När vi gör något i Glava så gör vi det med stil!

söndag 20 september 2009

Det var visst bättre förr!

På 70-talet såg chipspåsarna ut såhär:Och vem minns inte denna... puma (?!) från 80-talet?:Idag, 2009, så kan man köpa följande:
Japp. Ni läser rätt. OLW satsar på den nya smaken Sourcream & bearnaise. På chips. Givetvis har vi köpt en påse. Teorin är nämligen att vi äntligen ska kunna få morfar att delta i fredagsmyset.

Det enda som inte kom från någon annans hem

var den fina lampan som jag fick av mig själv eftersom... jag är värd den för att jag ska göra något jobbigt imorgon. Typ. Den kommer visst från någon annans hem, nämligen från makarna Larssons i Sundborn. Och ja, den är grön. Grönt är det nya vita. Och nej, projekt Feng&Släng har inte kommit till bokhyllan i sovrummet. Än.
Passar på att visa min nya arbetsstation. Skrivbordet har fått flytta in i sovrummet med den fina blommiga tapeten och trätaket som ser laserat ut, fast det i själva verket bara målades en gång med vit färg eftersom färgen tog slut.

Hur ska vi förklara allt detta?

En synnerligen väl motiverad fråga som ställdes av Alvar vid 17-tiden i eftermiddags. Då hade vi avverkat en hel dag i spontanitetens tecken.

Vi, det vill säga barnen, mormor och jag, gav oss av innan 10 för att se Hillringsbergs IF 99-00-01 få spödäng med förnedrande 0-11 mot Arvika. Efter matchen bestämde vi oss för att åka till Värmskog och kolla om en loppis var öppen. Det var den, och diverse atiraljer inhandlades, bland annat påskpynt (Alvar), pilotglasögon (Nils) och julpynt av den sorten som annars aldrig skulle komma över tröskeln (Camilo).
Camilos julpynt

Därifrån åkte vi en sväng till Klässbols linneväveri och det var ju helt fantastiskt som vanligt, men vi höll hårt i plånboken.

Vidare till nästa bästa-ställe, Rackstadmuseet i Arvika, där vi åt pannkakor respektive briefrallor och shoppade en lampa som vi (särskilt barnen och mormor eller hur?!) spanat på hela sommaren.

Efter ett stopp av det mindre spännande slaget (Coop Forum Palmviken) så begav vi oss hemåt. Trodde jag ja.

På kvarnen i Sulvik var det auktion. Barnen har aldrig varit på en riktig auktion tidigare, så vi stannade till. Vad som hände där tarvar ett helt eget inlägg.

Kvällen avrundades med en lektion i praktisk demokrati, nämligen att barnen fick följa med och titta hur det går till att rösta bort Sverigedemokraterna.

lördag 19 september 2009

Om jag hade en miljon skulle jag...

fixa badrummet imorgon. Men eftersom jag inte har det, och inte orkar med fuktskadade badrum, så tittar jag på sådant som jag förstår och orkar greppa. Som vackert tyg.

Om jag kunde länka till Spotify så skulle jag göra det

"Beethovens femma"
Text: Anders Widmark

Mina vackraste ord som jag skrivit
har jag bundit ihop till en krans
Jag tar ingenting längre för givet
jag är fri från all slags balans

Jag är rädd för den tomhet jag känner
för de timmar som bara dör ut
Jag vet ju att kärleken väntar
jag hoppas du kommer till slut

Minnena är mitt stora dilemma
men aldrig så starka som nu
Jag ska minnas vår foxtrot till Beethovens femma
och hur sommaren gick mitt itu

Vad blir det av drömmar om våren
när allting nalkas igen
Jag tvekar i dörren och går sen
jag vänder nog om och går hem

Minnena är mitt stora dilemma
men aldrig så starka som nu
Jag ska minnas vår foxtrot till Beethovens femma
och hur sommaren gick mitt itu

Jag ska minnas vår foxtrot till Beethovens femma
och hur sommaren gick mitt itu

La Familias svampsoppa

Vilket familjeprojekt den blev denna soppan! Mormor och alla barnen plockade svamp, Alvar rensade och alla hjälpte till vid tillagningen.

1-2 l rensad svamp (kantarell och taggsvamp hade vi)
2 lökar
2-3 rivna morötter
buljongtärningar + kryddor
creme fraiche
soja
rom

*Hacka löken, riv morötterna, fräs detta.
*Rensa och dela svampen och fräs ihop med grönsakerna
*Häll på 1-2 l vatten, i med buljong och valfria kryddor (vi tog salt+peppar, timjan och en skvätt tryffelolja)
*Låt koka samman några minuter
*Tillsätt creme fraiche, en skvätt soja och en skvätt mörk rom eller annan god sprit

Servera helst med nybakt bröd, smör och västerbottenost.

Hamnade lite snett

Det var såklart varken planerat eller meningen, men jag har råkat hamna på akuten sedan sist. Inget allvarligt visade det sig, men ett tag var det en misstänkt hjärtinfarkt eller i bästa fall en propp i lungan. Efter många provtagningar stannade diagnosen på en helt ofarlig inflammation i musklerna på vänster sida kroppen både fram och bak, och detta orsakade det tryck som jag kände över hjärtat. Jag vilar således ut i helgen och laddar upp inför måndagens mammografi. Rafflande, eller hur?

torsdag 17 september 2009

onsdag 16 september 2009

Världen utanför mitt fönster

Slipping through my fingers

Första skoldagen i Glava.

Schoolbag in hand, she leaves home in the early morning
Waving goodbye with an absent-minded smile
I watch her go with a surge of that well-known sadness
And I have to sit down for a while
The feeling that I’m losing her forever
And without really entering her world
I’m glad whenever I can share her laughter
That funny little girl

Slipping through my fingers all the time
I try to capture every minute
The feeling in it
Slipping through my fingers all the time
Do I really see what’s in her mind
Each time I think I’m close to knowing
She keeps on growing
Slipping through my fingers all the time

Sleep in our eyes, her and me at the breakfast table
Barely awake, I let precious time go by
Then when she’s gone there’s that odd melancholy feeling
And a sense of guilt I can’t deny
What happened to the wonderful adventures
The places I had planned for us to go
(slipping through my fingers all the time)
Well, some of that we did but most we didn’t
And why I just don’t know

Slipping through my fingers all the time
I try to capture every minute
The feeling in it
Slipping through my fingers all the time
Do I really see what’s in her mind
Each time I think I’m close to knowing
She keeps on growing
Slipping through my fingers all the time

Sometimes I wish that I could freeze the picture
And save it from the funny tricks of time
Slipping through my fingers...

Går han på universitetet

eller i trean? Man kan undra när man inte ens får plats med tekoppen på köksbordet.

tisdag 15 september 2009

Viva Guatemala!


Centralamerika firar under september självständigheten från Spanien. Den 15 september 1821 förklarade sig provinserna i Centralamerika oberoende av det spanska kungahuset. Därför firar Costa Rica, Guatemala, El Salvador; Nicaragua och Honduras alla sin nationaldag idag. Vi viftar lite extra med Guatemalas flagga.


Flickan som inte lekte med elden

Ringde för att boka en sotare. Om vi ska elda och basta i vinter vill jag vara på det klara med att det går bra. Vi har två kakelugnar, en vedspis, en öppen spis, en järnkamin och en vedeldad bastu. Som ingen tittat till sedan 2003. Igår tittade vi på ruinerna av ett 1800-talshus i Arvika som brann ner i helgen, och brand är min värsta mardröm. Jag är sjukt rädd för eld och är inte intresserad av att leka med den tack så mycket. Men sotaren i alla fall. För att de ens ska komma hit så måste man ha en fastmonterad stege på taket. Har jag det? Nej. Så istället för en inbokad tid med en sotare har jag nu nummer till tre plåtslagare i Arvika. To be continued...

Hurra för Sigrid!


Idag har Sigrid namnsdag och det firar vi med barnsliga cupcakes från Martha. Tyvärr fanns det inga lila. Puss Sigrid!

Eftermiddagens utflykt


kommer bland annat att gå till detta spännande ställe. Till landet som icke är. Gränsen. Mellan Norge och Sverige. På den svenska sidan växer shoppingarenorna upp som svampar ur jorden. Detta rymdskepp ligger i Charlottenberg. Det är en tätort med 2 048 invånare. Och ett gigantiskt shoppingcenter. Vi ska dit och rusta lite mer inför vintern, vantar hade behövts denna morgon. Men det viktigaste av allt sker 18.00. Då är det avspark när Hillringsbergs IF möter Charlottenbergs dito. Blir det seger tar vi nog en milkshake i rymdskeppet på hemvägen.

Glavas dimmor

Imorse var det sådan dimma att vi såg knappt 10 meter framför oss när vi gick till skolan. Det var så vackert att det gjorde ont. Hästarna i hagen som avtecknar sig som skuggor fast de var helt nära. Alla spindelnät som framträder så tydligt i daggen. Morgonsolen som bryter över horisonten och färgar det mjölkvita varmgult. Havren som tyngd av dagg börjer sig över fälten. En ko som råmar ur intet.

Och på vägen hem lättade dimmorna både bokstavligt och bildligt när rektorn ringde och meddelade att Alvar får en dagisplats med start nästa eller nästnästa vecka.

fredag 11 september 2009

Cupcakes med polkagristopping


Det här behövs till 12 st:
3 ägg
2 1/2 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
100 g smör eller margarin
1 dl mjölk
3 1/2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 krm salt
20 Marianne-karameller
Frosting:
200 g färskost
1 burk Nutella
Garnera med:
polkagrisar
Ugn: 175°
Gör så här:
1. Vispa ägg strösocker och vaniljsocker poröst. Smält smöret, häll i mjölken och rör ner i äggvispet.
2. Blanda mjöl, bakpulver, salt och grovhackade Marianne-karameller, och rör ner i smeten. Ställ formar i ett muffinsbleck och fyll dem med smet.
3. Grädda i 20 minuter. Låt svalna. Rör ihop färskost och Nutella till en fluffig smet och bred på muffinsen. Krossa polkagrisarna och garnera med dem.

After Eight-kladdkakan

Världens godaste kladdkaka, jag lovar!


Smörj och bröa en form (eller använd en teflonform) med löstagbar kant.

Smält smöret i en kastrull på svag värme. Ta bort kastrullen från värmen innan smöret är helt smält och rör om så att det sista smälter. Lägg därefter i mintchokladrutorna (after eight) och låt dessa smälta. Rör om till en jämn smet.

Vispa ägg och socker pösigt, gärna med elvisp. Tillsätt smör- och chokladblandningen. Rör om eller kör på lägsta hastigheten med elvispen.

Blanda mjöl, kakao och bakpulver. Rör ner blandningen i chokladsmeten. Använd sked eller elvisp på lägsta-till-medel hastighet.

Häll smeten i formen och grädda sedan i 18 minuter i 175 grader i mitten av ugnen.

Nu kan jag svara på kommentarer

Nej, jag har inte gått och blivit otrevlig men jag har inte kunnat svara på kommentarerna av någon anledning. Nu har jag lyckats installera bredband alldeles själv, och kanske att det var lösningen på mitt lilla problem? Nu kan jag i alla fall svara.

Nej jag har inte försvunnit.

Än. Men jag har råkat ut för något tråkigt som innebär mycket funderande på livet i stort, samt en hel del hälsokontroller och googlande. En viss mental frånvaro, men också helt säkert en hel del behov att skriva av mig om både högt och lågt är nog vad vi kan förvänta oss.

Tack för tålamod, och gärna lite hållna tummar.

tisdag 8 september 2009

Varför varför varför?

Kvällens fråga från Nils:

Varför heter det persikokräm och inte persikakräm?

Swed Jam AB är för övrigt ett företag från Torsby som tillverkar krämer och soppor under namnet Kalas. Har själv bara sett dem på ÖB, ganska OK men lite mesiga smaker blir betyget från mig. Jättegott tycker barnen.

Polis polis potatismos

Idag har vi suttit i två timmar vid en poliskontroll vid Glava skola. Inte för att jag åkt fast, utan för att barnen var intresserade av polisernas arbete. Och då det var mycket stiliga poliser gick jag med på att stanna tills de var klara med sin kontroll. En av dem kände igen mig och jag kände igen honom, men kan inte placera. Får fråga Anna hon brukar ha koll.


Vi hann se fortkörninsprov, alkotest och körkortskontroll av såväl grannen (som i risigaste bilen packat in sig själv och tre barn för att köra till Bilprovningen, lite kul) prästen och mattanten på skolan. Samt en rad mer eller mindre originella bybor och förbipasserande.


Resultat: 0 fortkörningar, 0 rattfylla, ett dussin böter a´1 500 kr för brist på bilbälte. Och 0 telefonnummer till söta poliser i fickan.

måndag 7 september 2009

Men tack så mycket för presenten!

Igår hade vi besök av fin-fina vänner här i Glava. De kom med massa barn och masa mat och massa solsken och massa presenter. Det var fina blommor i fina krukor och pysselböcker och vindsnurror - och små burkar med andningshål och förstoringsglas för att samla insekter i. Swooosh så var alla barnen borta i flera timmar och letade larver och skalbaggar, jättepraktiskt. Jag tackade och mumlade något om att de där burkarna måste bo utomhus, men det var det nog ingen som hörde.

Nyss såg jag en sånhär komma hasande över golvet:


Och orsaken till att jag såg den är att jag först hörde den, trots att jag har musik på. Medan jag hämtade andan och försökte bestämma mig för vad jag skulle göra med den, så gick den vilse in bland barnens leksaker. Och ramlade ner i någon Star Wars-burk, inte vet jag, och inte tänker jag ta reda på det heller, men nu ligger den där och krafsar och rasslar mot någon plast. Och det låter HÖGT. Mitt beslut är att skalbaggen ska få tillbringa natten med Yoda som straff för att den bröt sig ut ur sin burk, och så hoppas jag att den inte dör av det utan att den imorgon bitti kan släppas fri av en modig morfar.

Vad jag funderar på nu? Var de fem lurviga feta larverna som låg i samma burk som skalbaggen har tagit vägen.

Med risk för att bli tjatig

Men hur underbar är inte denna matta (som kommer från samma Bombadill som bullen jag skrev om häromdagen)? Den finns att klicka hem här och jag har nu satt på mig tumvantar för att inte bara råka göra det.

Dagens lunch

Rotfruktssoppa

rotselleri
palsternacka
fänkål
potatis
morot
purjolök
olivolja
balsamvinäger
1 l höns- eller grönsaksbuljong , tärning eller fond


Gör så här
Skala och skär rotfrukterna i större bitar. Fräs alla rotfrukter i olivoljan utan att de tar färg. Droppa i balsamvinäger och tillsätt buljongen. Låt koka tills grönsakerna är mjuka.

Dags igen

Idag har jag haft en inte helt angenäm upplevelse av svensk sjukvård. Men jag är lite för irriterad för att skriva om det utan låter det mogna lite. Så medan dagen går funderar jag på vad det är för system vi producerar, varför vårdpersonal verkar vara så stressad och pressad att de verkar glömma bort användarvänligheten i systemet, och var gränsen går för när man kan tala om ett kaos i ett system som verkar rusa mot... ja jag vill inte ens skriva det, som den ivriga försvarare av den svenska modellen jag är.

söndag 6 september 2009

Jazzfestivalen var jättebra



Men nästa gång tar jag nog med mig grannen. eller annan frivillig.

Hur ska vi ha det?


Är det förhöjd risk eller inte? Eller är det bara jag som behöver starkare morgonkaffe?

fredag 4 september 2009

Kanelbullens dag 4 oktober!

Om en månad smäller det! Då är det Kanelbullens dag. Den uppmärksammar vi alldeles speciellt i vår familj då det även är Alvars födelsedag. Han fyller fem år i år och har planerat och längtat sedan i julas på ett ungefär. När jag var i Stockholm så sprang jag på en sak som jag bara inte kunde motstå. En gi-gan-tisk kanelbulle i mjukaste plysch. Köpte den utan att blinka. Från härliga företaget Bombadill. Hittade den nu även på nätet och såg då att det finns dammsugare med. Säg inget till någon, men det ska få bli barnens julklapp till Morfar.

Glöggen heter Blossa!


Ni som känner mig väl vet att jag dyrkar julen och i princip allt som hör julen till. Jag gillar till och med stressen. Och äntligen, Äntligen, ska vi få fira jul i Sverige! Nyper mig i armen varje dag. Idag har jag förbokat årets glögg från Blossa. Tyvärr har jag ju aldrig tidigare kunnat smaka på deras årgångsglöggar, men nu så är den alltså förbeställd. Tyvärr lyckas vi flytta hem ett år då smaken är clementin. Låter inte så upphetsande i mina öron, men nu är det själva känslan av att få vara med som jag är ute efter. Man kunde även boka ett paket med tre av de mest populära årgångarna så det gjorde jag ju såklart. Boka själva här!


torsdag 3 september 2009

Lördag kväll vilken härlig kväll

Köpte just en biljett till Arvika Jazzfestival på lördag. En. Just det. Jag ska gå själv. Varför inte? Ser grymt mycket fram emot detta.

Chokladkolapaj med lingon

Ingredienser
100 g smör
0,5 dl strösocker
2 dl havregryn
1,5 dl vetemjöl

Fyllning
1,5 dl vispgrädde
50 g smör
1,5 dl ljus sirap
200 g mörk choklad
1,5 dl lingon

Tillagning
1 Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret i en kastrull. Tillsätt socker, havregryn och mjöl. Rör ihop till en deg.
2 Tryck ut degen i en pajform med löstagbar botten, 24 centimeter i diameter. Förgrädda pajskalet i mitten av ugnen 8– 10 minuter tills den har fått fin färg.
3 Koka upp grädde, smör och sirap i en kastrull. Koka på svag värme cirka 10 minuter. Ta kastrullen från värmen.
4 Bryt chokladen i bitar och lägg ner i smeten. Ställ tillbaka på eftervärme. Rör tills chokladen smält och är riktigt slät.
5 Häll chokladsmeten i pajskalet och strö över lingonen. Ställ i kylen att stelna minst 5 timmar. Servera med vispad grädde.

Från www.alltommat.se