Sådant jag roat mig med på semestern

... eller det ôrner säj, och ôrner det säj inte så kvetter det.

Bloggar jag?

Ja, jag bloggar. Men kanske inte just hela tiden. Vi har besök och det är lite svårt att hinna med livet, sju barn, trevliga vänner på gården och annat som snurrar. Men snart är jag tillbaka med full kraft och lite nya inslag här på bloggen. Vilken cliffhanger, eller hur?!

Bättre mandelskorpor

Mandel och chokladskorpor

En näve sötmandel

2 ägg

2 dl strösocker

5-6 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

100 g hackad mörk shoklad

*Hacka mandeln grovt och rosta den lätt

*Blanda mandel, ägg och socker i en bunke

*Tillsätt hälften av mjölet + bakpulvret och chokladen

*Blanda ner resten av mjölet lite i taget tills det blir stabbigt men ej för torrt

*Rulla ut två längder och lägg på plåt med bakplåtspapper

*Grädda i 175° i ca 20 minuter

*Skär skorporna innan längderna svalnat helt och vänd dem med snittytan uppåt

*Grädda i ytterligare ca 20 minuter i 100°

*Stäng av ugnen men låt skorporna stå kvar tills ugnen blivit sval

Systrarna Voltaires kanelbulle

Detta är mitt enda kanelbullerecept. Jag har slutat experimentera. Det finns inget som funkar så bra när jag bakar som detta i alla fall. Det kommer från boken Systrarna Voltaires mat, deras allra första kokbok som nu lär ha minst 15 år på nacken. Den är sedan länge slut i förlag vilket grämer mig eftersom den är helt fantastisk och jag skulle vilja ha fler så att jag slipper resa med den. Eller skriva av alla recept. Det är den som har den bästa morotskakan. De bästa pajrecepten. De bästa bröden. Och som sagt: The Kanelbulle. 

Som tur är så finns Internet, och en enkel googling tog mig till en trevlig receptsida och en person som skrivit av receptet och lagt ut det på sin blogg. Så jag skickar ett TACK till henne och hoppas hon tycker att det är ok att jag länkar och lånar receptet.

ca 30 st mycket stora bullar (men här håller jag med bloggaren i att det måste vara bullar som täcker en halv plåt vardera. Vi får ut massor av stora bullar av detta recept. Och observera att det ju faktiskt rör sig om en dubbel sats, två pkt jäst tex.)

250 gr smör
1 liter mjölk
100 g jäst
1 msk kardemumma
1 tsk slat
4 dl socker
26-28 dl vetemjöl

smör
kanel
florsocker

Smält smöret.
Häll i mjölken ovh värm till 37 grader.
Häll över i en stor bunke, blanda i jäst och alla andra ingredienser.
Låt degen jäsa ca 30 minuter, beroende på hur bråttom du har. Eller till dubbel storlek.
Kavla ut degen, bred på smör, häll på rikligt med socker och kanel.

Rulla ihop degen, skär av bitar och tryck ut dem i bullpapper. Låt jäsa ytterligare 30 minuter.
Pensla med ägg
Strö på pärlsocker.

Grädda ca 10 minuter i 220 grader.

Intresserad av Öst?

Jag drömmer om att Sveriges Radios skönaste radioröst, Fredrik Wadström, ska börja läsa in talböcker. Tills det sker, och det är jag helt övertygad om att det kommer att göra, får vi nöja oss med att höra honom rapportera från minsta avkrok i hela det forna Sovjetunionen. 

Han kommer från SR:s kulturredaktion, vilket märks tydligt i valet av ämnen som han tar upp, men är nu Sveriges Radios grymt produktive korrespondent i Moskva. Om du en gång stannar upp och lyssnar ordentligt på hans röst kommer du snart märka att han är med precis överallt och hela tiden. Som tur är. Idag upptäckte jag att han har ett eget radioprogram, Wadström i P1, och att det finns en massa intressant material på hans sida på sr.se

Och jag har inte ens berättat att hans absolut främsta kompetens är att välja kvinna. Hans fru är en riktigt fin person och hon ska få ett eget inlägg. En annan dag. 

Sådant jag var rädd för när jag var liten

Det är inte ofta mina gamla kvarter hamnar på förstasidan på DN men idag var det dags. Och det handlade inte om cykling (det enda jag tror att det skrivits om i riksmedia därifrån innan).

Ett av Sveriges största pappersbruk ligger på Skoghall, och när jag var liten brukade jag fundera på allt som skulle kunna hända. Jag tyckte att fabriken var cool, men samtidigt att den var lite som ett monster. Ett inhägnat område som man fick komma in på studiebesök på någon gång vart femte år med skolan. Med stora pappersrullar som lätt skulle krossa en hel skolklass om de lossnade ur sina hållare.

Idag exploderade en tank på bruket. 

- Tanken lyfte från sitt fundament och for iväg och hamnade på taket till en intilliggande byggnad, säger platschefen Karl-Johan Albinsson till TT.

Ingen människa kom till skada. Inte en enda skolklass på studiebesök i sikte. 

Varför är Kåvepenin så äckligt?

Det är i alla fall vad vi ägnar oss åt här om ni undrar. Igår satt vi halva dagen på vårdcentralen i Arvika. Där jobbar systrarna och makarna till personalen på polisstationen i Arvika, men jag är för trött för att dra alla detaljer. Nils har i alla fall dubbelsidig öroninflammation och ska äta medicin i 10 dagar. 

Eller äta och äta. Varför säger man så? Alvar skrattade och fnissade, han trodde att jag hade sagt fel. Vägrade gå med på att man på svenska faktiskt säger att man ska äta medicin fast man dricker den. Inte ens när den är i fast form kan man ju hävda att man äter sin medicin. Tar den, eller möjligtvis sväljer den, men äter? Nja. 

Bröllopet jag var på i juni

som jag lovade att lägga upp bilder från, det har jag liksom bara glömt bort men här kommer tre fina. Av över tusen tagna. Bara av mig. 

Nu är de här

Soppan blev god och skorporna funkade också. Och sällskapet är det bästa. 

Sol, regn, sol, regn

Har tvättat en hel massa och bakat mandelskorpor och nu gör jag squashsoppa. Om en halvtimme kommer fina vänner på besök.

Min stolthet

Tog Simborgarmärket i fredags. Det var 13° i luften och 17° i vattnet. Känns som en bragd. Varför jag gjorde det? För att märket fyller 75 år 2009 och för att det är gult och blått, första gången märket har två färger. En anledning så god som någon. 

Grön ko

Nästa gång jag passerar Säffle kommer detta vara ett givet stopp. En saluhall och restaurang som säljer lokalproducerat och ekologiskt kött och andra delikatesser. Hade jag en bil skulle jag åka dit bums och äta söndagslunch.

Mera Kolmården

Denna lilla bruna sak är en två timmar gammal gnu-unge.

Kolmården

Fler bilder från härliga fiket

Det stökas i köket

Vi är hemma nu och här mötte finaste Per och Anni. Det betyder förstklassig mat resten av veckan. 

Det bästa med att resa

är de oväntade stunderna av lycka och välmående som man får när man minst anar det. En kaffesugen och toanödig mamma som ställer sig på bromsen och gör en hastig u-sväng i ett ösregn när hon ser en skylt med fika mitt ute i i ingenstans blir till en ekologisk och kulinarisk höjdare i gammal gymnastiksal med inomhusgunga, kärleksknådade bullar och tretår. 

Att det sedan visar sig att han som äger stället gått i samma franskagrupp på högstadiet som Erika Hellekant & c:o förvånar mig knappast, men känns extra kul.