Såhär kanske man skulle ha det?

Gossar låt oss lustiga vara

Staffan var en stalledräng, stalledräng stalledräng

Han matade sina fåglar fem, fåglar fem fåglar fem

stjääääärnorna etc etc.

Bild från inreda.com

I´m leaving on a Jet plane

När man dör, måste man till Arlanda först innan man kommer till himlen? 

Varför är vi inte alla kvar på en sexårings mentala nivå? Så mycket roligare vi skulle ha det.

Några med socker på

"En tjocker bagare här bor i staden" sjunger Camilo för full hals, och jag vägrar rätta honom. Istället hämtar jag Sockerbullen på Kruskakullen och så läser vi om Näpen och Häpen och alla tokerier som häder i bageriet. Och så låtsas vi att den lilla lilla staden där bageriet ligger är Arvika.

Sockerbullen på Kruskakullen är skriven av Carin och Stina Wirsén, och finns att klicka hem här. barnbokhandeln.com är en toppenbutik, missa absolut inte fyndkategorin och spana gärna in fina leksaker inför julen, de är trevliga att handla av och ligger bra i pris.

Spara eller slösa?

Har i flera år suktat efter Norrgavels fina påshylla. Hittade en liknande på Ellos. En kostar 1.365 kr, den andra 199 kr. Vilken är finast?

På min tid

fick man nöja sig med en snigel på ögat. Idag är det hjältar som gäller. Humor är alltid bra i kommunikationssammanhang, men det är även positiv uppmuntran. Gillar kampanjen.

Tidsbestämda inlägg

Eftersom jag inte vill öppna bloggen på jobbdatorn så skriver jag inlägg som jag tisbestämmer. Därför kan det komma inlägg fast jag inte sitter vid datorn. Av den anledningen kanske jag inte är så snabb att svara på era kommentarer ibland, bara så att ni vet varför. Och så för att ni inte ska tro att jag sitter och bloggar på arbetstid.

Oj!

Om man har bott utomlands i sisådär 10 år så är Mia Skäringer en person man i bästa fall hört talas om som ena halvan i en duo som kallar sig Mia och Klara, och gör roliga program i radio. Eller är det TV?

Sådan var min relation till Mia Skäringer, när jag fastnade för en notis om hennes bok. Beställde hem den från bokbussen, förväntade mig lite glassig läsning, samlade krönikor av en komiker, liksom. Men fick ett knytnävsslag i magen.

Visst skrattade jag. Men jag gät mer. Tänkte mycket. Mias röst är viktig i en tid, då vi går runt som lurade sillar och tror att alla andra har det som i tidningen Mama. Där för övrigt Mias krönikor publicerades mellan Pernilla Wahlgrens nya hem och Charlotte Pirellis nya bebis.

Jag är glad att jag hitta de boken, och kommer helt klart att hålla koll på Mia Skäringer. Men jag rekommenderar faktiskt inte alla att läsa den. I synnerhet inte de som vill ha kvar sin bild av Mama-tillvaron.

Eller någon av dessa?

Båda kommer från IKEA. Den ena är Linnarp B 115, H 178, D 37. Den andra är Norden med måtten B 104, H 190, D 42. Norden är den högre och djupare med glashyllor. Linnarp kanske är rejälare i massivt trä, men mörkare då den inte har glashyllor, samt smalare då det är en bokhylla med glasdörrar. Tänker mig den som förvaring för handdukar, tvättmedel etc. Eller ska jag ta den röda som jag visade för någon dag sedan? Eller ingen av dessa? Gaaaaa

Mellanbebis

Fördelen med att nästan bo granne med sin snickare

är att han plötsligt tittar förbi en söndag kväll och reder ut en massa saker. Han är så himla bra och det är så skönt att han är så engagerad i att detta ska bli rätt gjort. Vi har mätt och måttat på alla ledder och det var himla bra. Nu blir det badkar, visserligen bara 130cm långt, men det blir. (Han mätte mig med, jag är 130 cm från tå till rumpa när jag sitter, badkaret är 127cm långt inuti. Knäna böj med andra ord). Han ska även fixa till golvet i toaletten vilket innebär att vi blir utan toa i någon vecka, men så måste det bli. Så ska han kolla om det går att höja taket i toan. Så. Nu är det bara att beställa badkar och allt annat.

Det jag måste bestämma idag: kakel eller träpanel i toalettdelen? Om det blir kakel blir det vitt blankt 15x15. Om det blir panel blir det... pärlspont? Vanlig panel? Annan... panel? Hjälp!

Oj oj oj

Omöjligt att beskriva smaken av något man längtat efter i tio år. Konstaterar att Abbas lutfisk utan skinn är toppen, inte som aluminiumförpackningarna som fanns när jag var barn.

Låt fisken vila i kallvatten i några timmar för att uppnå en fastare konsistens. Salta fisken innan den värms, då blir den ytterligare något fastare. Vill man ha den lösare saltar man efteråt. In i ugnen i eldfast form på 200° i 45 minuter, häll av vattnet efter halva tiden. Servera med ärtor, kokt potatis och vitsås. Dofta över kryddpeppar. Magiskt!

Tack Johanna!

Snyggast och billigast, det är tur att man har vänner med koll. Men behöver man något till detta, alltså själva... blandaren? Eller? Hatar att hålla på och dribbla med saker jag inte vet något om.

Snälla tomten

Anna och Fanny Bergenströms nya bok Sött sweet dulce. Ja tack, hemskt gärna.

Nattsudet bara fortsätter

Kan man ha en sånhär till ett badkar, eller ska man ha annan typ av blandare? Hjälp!

Nattsudd

Kan inte sova. Kan inte sluta tänka på badrummet. Snickarna, besiktningsmannen samt den förre ägaren tyckte inte att det där med badkar var någon bra idé, så den tanken var bara att glömma. Väggen restes innan jag hann säga syllpapp, och så var det bra med det. Men skam den som ger sig.

Jag älskar att bada. Barnen älskar att bada. Pappa badar. Varför skulle vi inte ha ett badkar? När det nu är det enda jag stört mig på att vi inte har här? Så jag gav mit ut i det kalla badrummet och mätte mitt i natten, det vill säga nyss. Detta emaljbadkar från Svedbergs är bara 130 cm långt. Utrymmet i badrummet är ca 140 cm. Dörröppningen är mer än 60cm, så det skulle gå att få in badkaret genom dörren. Frågan är om det finns vinkel nog att fälla badkaret från stående till liggande.

Ska jag stå på mig?

Vi hade i alla fall tur med vädret

Eller nej, det hade vi inte heller. Men i alla fall. Tänker på sommarens semestertur i hyrd bil. Eller hyrd konservburk. Nu har de testat bilen, och kommit fram till att den är charmig och cool. Undrar när det kommer tas med i den oficiella statistiken att det faktiskt går att åka på semester tre barn +  en vuxen + packning i en vecka i den?

Husets akilleshäl: hallen

Ett tag var snickaren inne på att vi skulle behöva riva hela utbyggnaden, inklusive hallen. Nu blev det inte så, men om det blivit så hade vi ritat om hela utbygget och därmed fått bort 90% av grälen här hemma.

Vår hall mäter 1,60 x 1,55, en mardröm i sig, men själva problemet består i att på ena väggen sitter ytterdörren (öppnas utåt), andra väggen dörren till köket (som öppnas inåt i hallen), tredje väggen dörren till toaletten (som öppnas inåt i hallen) och på fjärde väggen, som är den enda hela väggen, finns det snedtak. En hall som gjord för en trebarnsfamilj alltså. Not!

Tidigare hade vi ett gammalt skoskåp i hallen, men det fick vi flytta på nu under byggperioden. Och det skåpet kan inte flytta in där igen, det har jag insett nu. Istället är jag inne på en fast bänk med skohylla under. Som denna (alltså bara delen där nere då det är snedtak) eller denna. Ska man anlita en snickare några timmar, eller ska man försöka göra en själv? Eller kan man hitta en färdig med hyfsat rätt mått?

Min sista bebis

Lillebror kan han med

Bra dag

Har utflyktat med barnen. Varit på loppis i Värmskog och där fyndades det blandad kompott som vanligt. Jag hittade lite fler delar till min julservis, vilket betyder vilket porslin som helst som är vitt och har en grön rand på sig. Idag en skål och en sillkruka för 10kr/st. Det finns någon serie från Gefle, och någon från Rörstrand som har den rätta gröna, tror att det kan bli rätt fint i december faktiskt. 

Sedan var vi på Klässbols linneväveri för att spana in lite material till hallen och badrummet. Hittade det jag sökte, men får ta med den stora plånboken när det ska inhandlas. 

Efter det hamnade vi på Tinas Ting, som är en lada med underbara saker i. Där vill man både handla och umgås då Tina är en mycket trevlig kvinna och trebarnsmamma som är gift med en gammal kursare till mig, Andreas, som jag inte sett på säkert tio år. Det var roligt att se hur fint de hade det och att människor faktiskt tar tag i sina liv och satsar på det de drömmer om. Underbart! Dock var vi helt slitna när vi kom dit för vi hade missat den där detaljen med mat, så besöket blev kort och därifrån körde vi vidare till en nyöppnad Thai-take away i Arvika.

Hemma är det sprakande brasor och pyssel och julmusik som gäller. Dock har jag fått psykbryt på ett dragspel som C köpte på loppisen för en tia, det låter så mycker att vi snar lär få klagomål från grannarna. Är så mätt efter thaimaten att jag gärna skulle ha dött soffdöden om jag haft en soffa på den varma våningen och inte en trappa upp. Lägger mig nog på golvet en stund.

Ja just det

Min första bebis och jag

En till

Barndom

Varför?

Varför är vissa saker så billiga, och andra så dyra? Hela den där möbeln med handfat inkluderat kostar 2.195kr, medans en duschblandare med slang, lite metallskrot i mina ögon, kostar 6-7.000! Konstigt.

Badrummet igen

Då jag tänker mer i estetiskt/praktiska termer så funderar jag mer på inredning än på själva bygget. Vi har inget underskåp under handfatet. Detta från IKEA kanske inte är det snyggaste man sett, men det skulle funka tänker jag. Det enda kruxet är att det är rätt brett så det blir väldigt trångt för toaletten, som står till höger om tvättstället. Vad tror ni om det? Mysigt eller irriterande?

Sedan funderar jag på att köpa ett skåp som detta med glasdörrar för att få plats med handdukar, mediciner, tvättmedel etc. Skulle det kunna funka? Bokhylla med glasdörrar är ett bra alternativ, då det inte finns plats för ett djupt skåp. Tankar?

Badrummet

Tja, det ser ut som det gör. Vi har fått vägg, jag har hittat ett fönster som ska komma så fort färgen har torkat, och så har jag bestämt mig för att det blir vitt blankt 15x15 på väggarna och svart och vitt (schackrutigt rakt, inte diagonalt) matt 20x20 på golvet.

Har nästan bestämt mig för att sätta vitmålad panel i toa-delen, men jag lite osäker inför detta så jag tar gärna lite kommentarer på det. Varför panel? För att det inte ska kännas så kallt och för att det inte ska eka så mycket. Samt lite för att det är fint, lite för att det passar till husets stil, lite för att det ska gå lätt att sätta upp krokar och lite lite för att det blir billigare (den delen får jag bekosta själv då den inte var fuktskadad, men jag vill ju inte ha rosa kakel i halva badrummet).

Hej

Jobbar hemifrån och hinner för första gången titta in på bloggen sedan den 2 nov. Det märks att livet förändrats.

Märks att jag börjat pendla

Här hemma lagas inget annat än falukorv numera tycker jag, men till helgen är det jag som bakar denna kladdkaka som faktiskt vann SM i just kladdkaka.

Varför är det alltid så

att Telias kundtjänst stängde fem minuter innan man fick tid att ringa. Inte tre timmar, utan alltid just fem minuter. Why?

Minns...

Minns i november den ljuva september

Den tid då äpplet faller moget

Grå är november men ljus är september

För den som bara väntar troget

Mörk är december men ljuv är september

Då livet är öppet och redo boget

Dofter vi anar och vinden oss manar att följa

Minns i november den ljuva september

Då solen styrs med silkestömmar

Grå är december, men ljuv är september

Då natten ger oss gyllne drömmar

Ljuv är september - en helt annan timbre

Får fåglarnas drill och vart källsprångs bölja

Hösten vi anar, och vinden oss manar att följa

Mörk är december, men ljuv är september

Du vet att vintern kommer åter

Mins då september, den ljuva september

Då bara tårepilar gråter

Grå är november och kall är december

Men ljuv är september, då råg ses bölja

Spar dina tårar, vi vet ju att vårar skall följa

Text Gösta Rybrant

Dagar som denna

Jobbar hemifrån idag, något jag själv håller för optimalt eftersom jag redan fått gjort mer än en normal arbetsdag då jag befinner mig i en miljö som inspirerar mig samt känner att jag inte behöver sätta min familj åt sidan. Jag har min underbara utsikt utanför fönstret: den sneda stenmuren med mossa på, de sista gula höstlöven som singlar ner mot marken, den blå himlen som jag förvisso skymtar från mitt kontorsfönster, men det är inte samma sak ovenför Karolinens tegelfasad, det är det inte. Min egen musik i högtalarna och mitt eget kaffe.

Det är fint väder idag. En av de sista höstdagarna. Snart är det november. Interflora kom idag med tolv långa röda rosor. Han älskar mig, står det på det bifogade kortet. Det är tio år sedan vi träffades. Början på ett helt annat liv. Tänk om jag anat där och då vart det mötet skulle föra mig. Jag ångrar absolut ingenting. Vem hade jag varit om det inte blivit som det blev? Utan barnen. Kanske inte utan barn, men utan de här barnen. Utan alla erfarenheter. Utan alla samtal vi haft, eller i alla fall brukade ha. Utan alla platser vi besökt, drömmar vi drömt och människor vi mött. Tillsammans. Mitt i allt ser jag ändå att det varit tio av de mer meningsfulla åren i mitt liv. Hela mitt vuxna liv.

När jag tänker efter skulle jag inte vilja byta bort en enda dag.

Sjuka barn = spela spel

Master Mind från 70-talet i originalförpackning. Kostade 14,75 på EPA då det begav sig. Här ska spelas!

Grönt i badrummet kanske inte är så dumt?

Svedbergs, Höganäs, whatever... Sämre kan det inte bli i alla fall...

Svedbergs + jag = sant

Får nog ta mig till närmaste återförsäljate för vidare inspiration.

Ja tack!

Såhär kanske vi skulle ha det? Med schackrutigt golv till.

Höganäs

Kan detta vara något för mitt blivande golv? Någon som har erfarenhet av Höganäs kakel? Schack blir det i alla fall. Och matt är jag redan innan det knappt har börjat.

En liten detalj till

Badrummet. Som icke är. Det var en gång ett badrum.

Nu är det rivet och kvar gapar ett stort hål. Ser helt sjukt ut. Är kallt. Hur länge ska vi ha det såhär? Vet ej. Vi har nu vatten, men inget varmvatten. Och det är kallt att ersätta väggar med presänningar i slutet av oktober i ett land nära nordpolen. Känns det som i alla fall. Det står en stor container på tomten. Lera överallt. Imorgon kommer Anticimex och inspekterar svamparna. Men det går framåt i alla fall.

Annars då?

Jo, jag är rätt död. Jobbet verkar toppen, men det kanske alla jobb gör efter en vecka? Jag har inte helt och fullt fått mina riktiga uppgifter än, men det lutar åt att jag ska jobba med Zambia. Kollegorna verkar bra och imorgon ska vi gå och se Bananas (bio för er som inte bor i Sverige) och sedan ta en öl.

Men... pendlingen. Pendlingen. Ska det vara såhär? Jag är helt slutkörd. Kanske vänjer jag mig? Hoppas det. Men det blir långa dagar hur man än gör. Lämna på dagis vid 8, in på jobbet vid 9, sluta 17.30 och så åka bil en timme, laga mat, kanske tvätta, plocka, pussa på barn som somnar innan man har hunnit säga skaviläsaensagaellerbyggamedlego och så sitter man här. Och stirrar hålögt framför sig. Och tänker att man inte orkar blogga eller ringa någon, absolut inte läsa och inte ens göra sig en kopp te.

Livet?

Ale Möller och Nina Ramsby

fast i omvänd ordning och inte tillsammans utan var för sig i vad som blev en fantastisk serie om två konserter på en regnig söndag i Arvika. Nils och jag. Jag och Nils. Och musiken. Det var fint det.

Nu så

tar jag och lägger mig. Kan bli lite snålt med uppdateringar under veckan beroende på att jag imorgon börjar på mitt nya jobb. Känns fint.

En favorit

Luciatåget, som designades på 50-talet, skulle ha lyst för oss snart, om det inte var för att det ligger i Paraguay. Be någon skicka det?

Mörkret

Nu är det mörkt här på landet. Det kanske är lite i tidigaste laget att börja sätta upp julstjärnor och elljusstakar och annat. Eller? Kan man ha en ljuskrans? Eller är det jättefult? Det finns inte riktigt plats för en lampa som är rund i mina fönster. Någon som vet något snyggare? Denna kommer helt otippat härifrån.

Sådant som bara inte händer

Det finns något som jag inte har skrivit så mycket om här. För att det är för jobbigt att ta i. Men det finns där och påverkar mig som ett raster, hela tiden. En stor klump.

Badrummet, som finns i en tillbyggnad på huset som vi köpte för fem år sedan, är fuktskadat. Själva badrummet är inte mer än 7 år gammalt, så det är helt otroligt att det redan är så skadat att snickaren som undersökt det bedömer att det måste rivas. Nu. Ett helt nytt badrum som bara måste väck. Problemet är att det är ett felbygge från början. Fel sorts takpapp, fel sorts spik, samt skiffer på det som kräver större lutning än vad taket i fråga har. Ett felbygge. Ett dolt fel. Och enligt Jordabalken är det husets förre ägare som är ansvarig, eftersom felet är av en sådan art som inte kunnat upptäckas vid besiktning.

Jag har haft sådan ångest över detta att jag knappt kunnat andas ibland. Det har varit så fruktansvärt mycket med flytten hem i alla fall, såväl känslomässigt som praktiskt. Jag har bara inte mäktat med att ta tag i detta. Varit rädd för det. Hur kommer han reagera? Kommer det blir strid? Juridisk process? För att jag har rätt har jag aldrig tvivlat på, det är det enda som är glasklart, och jag har kollat noga med alla upptänkliga instanser. Men jag har inte orkat ta risken, för jag har helt enkelt inte haft kraft nog att ta en strid. Så jag har undvikit. En helt ohållbar strategi.

När näst sista pusselbiten föll på plats och det stod klart att jag fick jobbet, så var det som att det frigjordes en gnutta energi, och jag tog mod till mig och ringde. Till Världens Trevligaste Man. Inget tjafs. Ingen strid. Han beklagade det inträffade. Bedyrade att han är lika förvånad som jag. Han hade ju anlitat en hantverkare som arbetat med husbygge i hela sitt liv. Hantverkaren är nu sjuk och pensionerad och kan inte utkrävas ansvar. Så mannen tar det ansvar han enligt lag har, och rivningen startar så snart snickaren hinner. Och han är så sympatisk, trevlig och vänlig att jag får lust att ringa Interflora.

Jag vet att detta långt ifrån är över. Det har tvärtom just startat och det kommer vara många turer innan det är klart, men den attityd han har uppvisat gör mig rörd till tårar. All ångest jag har känt i onödan. Under så lång tid. Tänk att det finns sådana människor. Och tänk att allt löser sig. Bara man kommer ihåg att andas.

Barnet i dikten

Är det du, är det du, allra käraste barn
som har kommit till sist ändå.
Om du kunde begripa, vad jag längtat,
men det kan du visst aldrig förstå.
Tänk att du skulle komma till sist
det vågar jag väl knappast tro,
fast det var då min enda beständiga dröm,
som aldrig kom till ro.

Kom och sätt dig hos mig, lilla barn.
Då jag krama dig sakta ett slag?
Jag vill känna, att du är mig nära,
jag vill höra ditt andetag.
Tänk, vad allting konstigt och krångligt
med ensa blivit lätt att förstå.
Hjärtans allra käraste barn,
så väl att du kom ändå.

Av: Harriet Löwenhjelm

Barnet i verkligheten: Finaste vännen T. som har fått en liten dotter idag. Livet är stort.

Nu är det dags

Tio tips inför första dagen på nya jobbet
1. Kom i tid. Tro inte att bara för att du är ny så kommer du att smälta in i bakgrunden och ingen kommer att märka att du är lite sen. Ingenting säger ”Jag är en slöfock” lika tydligt som när man kommer för sent första dagen på jobbet. Om du kan är det bra att till och med komma lite tidigare första dagen.

2. Sätt på dig någonting lämpligt. Det första intrycket kan bli bestående. Bara för att du inte behöver imponera i intervjurummet längre betyder inte det att du inte ska klä dig för att göra intryck. Istället för att behöva jobba dubbelt så hårt för att sudda ut bilden av dig i de där skrynkliga eller fläckiga skjortorna som du bar den första arbetsveckan, är det bättre att slå alla med häpnad med en snygg och städad look.

3. Hälsa på arbetskollegorna. Försök också att komma ihåg deras namn. Ingenting är mer tilltalande än en personlig hälsning. Försök att lära dig namnen på alla dina kollegor, även underhållspersonalen. Det är det bästa sättet att snabbt få nya vänner.

4. Lyssna. Ett av de bästa sätten att lära är att lyssna. Se dig själv som ett tomt papper och anteckna allt, inte bara det som sägs på formella möten, utan även de guldkorn som sprids under informella kaffepauser eller i lunchrummet.

5. Ställ frågor. Att ställa frågor gör inte bara att man syns på möten eller blir engagerad i diskussioner, det är även ett bra sätt att lära sig och att visa upp vad man kan om branschen.

6. Engagera dig. Att leda ett projekt för att ditt namn ska spridas bland kollegorna är ett utmärkt sätt att lära känna dina medarbetare, även om du bara organiserar ett lunchmöte eller en efter-jobbet-aktivitet.

7. Kommunicera. Kommunikation är inte bara viktig under de första dagarna utan varje dag. Nästan alla företag har oskrivna regler, så var inte rädd att be dina kollegor om råd. Se också till att hålla din chef underrättad om ditt nuvarande projekt och berätta ifall det finns något särskilt projekt som du skulle vilja jobba med. Du kan inte räkna med att andra kan läsa dina tankar.

8. Undvik skvaller och tillåt dig inte att dras med i rykteskarusellen. Eftersom du är ny och fortfarande ganska okänd för de andra tycker kanske vissa kollegor att det är lättare att ventilera sina åsikter för dig. Svara inte och försök att inte ge outtalat medhåll till spydigheter genom att skratta, nicka eller uttrycka dig med överdrivna ansiktsuttryck.

9. Stanna kvar efter klockan fem. Även om du kanske inte har så mycket att göra än kan det aldrig skada att stanna ett par minuter extra efter att klockan slagit fem. Stäng inte av datorn klockan 16.59. Stanna hellre tio till femton minuter extra för att visa ditt engagemang.

10. Var glad och utåtriktad. De första dagarna kan vara besvärliga, förbryllande och fyllda av tvivel, men låt dig inte slås ned av dina känslor. Börja och sluta varje dag med ett leende och en glad hälsning. Din positiva attityd kommer att lysa upp kontoret. 
Källa: careerbuilder.se

När jag ändå är inne på tyger

Underbara Lotta Kühlhorn har designat dessa blivande klassiska tyger åt IKEA. Sist jag var där fanns bara det blåa med alptopparna inne, men jag är sugen på alla varianterna. Sann lycka på metervara.

Psykbryt

Dagen inleddes med ett klassiskt psykbryt från min sida. Två av tre betedde sig som om de aldrig varit med om en morgon innan skola/dagis (och ja, en av dessa var morfar som bara spädde på Alvars trots och gjorde så att han fastnade ännu mer i det han hade fastnat i), och jag fick spel och skällde som en jakthund. Kul start på dagen, hej svejs.

Det positiva med dagens psykbryt var att vi ändå pratade bra om vad som hände och jag bad om ursäkt för att jag blivit så arg, och de bad om ursäkt för att de inte gjort som de blivit tillsagda (Problemet är som vanligt att om inte mamma går med blåslampa bakom barnen så gör inte barnen det som de vet att de måste göra eller det som morfar ber dem att göra. Denna morgon var jag i badrummet i max en kvart, med resultat att under denna kvart hände exakt i-ngen-ting i den övriga familjen så det blev jättestressigt och bråttom i onödan och ja... jag fick bli arg för att alla skulle göra det de visste att de måste göra, som äta upp filen istället för att titta på den, sluta vägra ta på sig strumpan etc). Och jag berömde Camilo som mitt i tumultet var den enda som gjorde exakt som han blev tillsagd och därmed inte heller fick direkt skäll, även om han fick vara med om psykbrytet ändå. Han hade fattat att jag blev arg fast inte på honom, så det var lugnt med den saken och alla kramades som vänner.

I perspektiv så känns jobbet som en baggis.

Hemmagjord glögg

Någon som testat att göra det? Funderar på att testa i år även om det känns... pyssligt och jag är lite rädd för den eventuella jästsmaken. Googlar man brukar de flesta recept se ut ungefär såhär:

5 liter svagdricka
5 skivade råa potatisar
1 paket jäst
1 påse nejlikor
1 påse kardemummakärnor
1 bit färsk ingefära (ca 5 cm)
1 kanelstång
1-2 pkt russin (2 pkt = 500 g)
2,5 kg socker

*Blanda allt i en hink (10L). 
*Täck med plastfolie som du gör små hål i.
*Låt glöggen stå i lugn och ro i rumstemperatur minst tre, helst sex veckor. 
*Tappa upp på väl rengjorda flaskor med hjälp av en hävert och var noga med att inte få med bottensatsen. 

Mimers brunn

Ett tyg som fick mig att tvärstanna sist jag vandrade genom Karlstad var Mimers brunn av smarta och formsäkra Sara Berner, som kommer från Karlstad och syns allt oftare i designsammanhang. Det är svårt att se alla detaljer på en så liten bild, men det är helt fantastiskt. Förutom på Värmlands Hemslöjd i Karlstad, så finns det att klicka hem här.

Yes!

Hittade just min nya tekanna som jag ju måste köpa eftersom någon haft sönder min gamla. Avsändare? Marimekko såklart, som går från klarhet till klarhet enligt mig. De har funnits i hela mitt liv och blir bara bättre och bättre. Hittar inte produkterna i någon svnsk webbshop, men mer information finns här.

Jag ljuger inte

när jag säger att det är kallt även inomhus. Idag var det mössa på. Måste fixa en plåt under kakelugnen så att sotaren kan komma tillbaka och häva eldningsförbudet. Nu!
Update: Det är inte min nya frisyr ni ser utan en pälsmössa!

Läste inte en bok...

Nä, jag har såklart inte läst Ladies de senaste 7 månaderna. Jag har inte läst den alls. Detta var ett klassiskt exempel på en bok man tror ska handla om något och så handlar den om något helt annat. Ointressant dessutom, eller i alla fall inte som man tänkt sig. Jag ska skärpa mig och uppdatera vad jag läsar lite oftare. Lagom tills jag ska börja jobba och inte hinna läsa alls.

Med ögon känsliga för grönt

Som jag sagt tidigare, allt jag klämmer på är grönt numera. Jag är inne i en grön fas, och vad en färganalytiker skulle säga att det beror på kanske vi ska låta bli att undersöka. Men så är det. Får man önska sig muminburkar trots att man sedan länge passerat 10-årsstrecket? Antar det eftersom man får önska sig muggar.

Saffran inte bara gult som guld

Idag kunde man läsa i diverse tidningar om något som jag upptäckte samma vecka vi kom till Sverige i somras, nämligen att saffran har ökat dramatiskt i pris sedan förra året. På mitt lokala ICA kostar en påse 40kr. Givetvis kommer vi baka med saffran hela vintern i alla fall, men jag funderar på om det är snålt eller klokt att be R skicka de 10 kuvert saffran som jag har sparat på till denna jul.

Tantvarning?

Kan man ha en sånhär utan att skämmas? Min dator går inte ner i den ryggsäck jag redan har. Vet någon en snyggare variant? PS: Dissa den inte helt obarmhärtigt tack då jag redan äger handväskan i samma serie :)

Om att leva utan TV

Ja, vi har ju de facto ingen tv så hon fick ge sig, som ringde och ville klämma mig på tv-avgift för någon vecka sedan. Men hon körde med hårda argument, bland annat "rent statistiskt så har du TV". Det var rätt kul. Dessutom var det Nils som svarade, och det tog hon också upp: "hur gammal var han som svarade? Ni har alltså tre små barn men ingen TV?"

Barnen slutar 17.00. Två kvällar har de gympa, då kommer vi hem vid 18.30-19. De gör läxor, leker lite, hjälper till med maten, vi äter, kanske läser vi en saga, det är pj och borsta tänder och läggdags. Målet är att alla ligger i sängen 20.00, det blir oftast någon halvtimme senare. När skulle vi hinna titta på TV? På morgonen? Glöm! När jag lagar mat? De hjälper gärna till, eller läser läxor, leker med lego eller något annat. Om jag då skulle låta ett läxlöst barn titta på TV under den halvtimmen-timmen så kan jag garantera att jag skulle köpa mig ett fett problem med det barnet som i dagsläget gör sin läxa utan tjat från min sida. "Varför ska jag göra läxor när A får titta på TV?" På helgen hinner vi inte, vi har så mycket annat för oss. Inte vet jag, men jag fattar inte hur vi skulle få ihop det.

När hinner folk titta på TV?

Till tomten

Denna dörrmatta finns på Gysinge byggnadsvård, gärna under en gran nära mig. Tack.

Loppis

Kaffe i fin kopp, loppisfynd. Samma kläder som igår, dvs fleecetröja, utanpå denden enda stora varma tröjan jag har, samt sjal i alpaca-ull. Och ja, jag fryser ändå.

Kåseri

Av Hanna Hellquist från Karlstad i dagens DN. Hittade ingen share-funktion, och blogger har gjort om sig utan att förvarna så nu kan jag inte länka heller. Klipper in hela kåseriet av den anledningen.


I den värmländska grovfarstun


Det är mycket viktigt för oss alla att ringa in folk och företeelser, att hitta den största olikheten mellan oss, att dra den stora gränsen, dela in och rada upp. När jag blir presenterad i medierna så är det första adjektivet alltid värmländsk och jag har väl ingenting emot det egentligen, inte så mycket alls. Men det är intressant. Som om Värmland vore ett mer signifikativt landskap än något annat. Säg Östergötland.

Jag var i Värmland i helgen. Det var svinkallt. På Konsum i Edsvalla bestämde jag mig för att det nog var bäst att jag köpte med mig lite ved ut till stugan. De hade ingen ved på Konsum i Edsvalla, men i kön stod en hjälpsam dam som hänvisade mig till en stuga långt ut i Värmlandsskogen, en stuga där det bodde en man som sålde ved. Roland.

Jag åker till Roland. Jag knackar på och en kvinna öppnar dörren, efter mycket om och men och hyssjande med hunden och dörren på halvglänt för att kolla om jag är hundrädd. Det är jag inte. Jag är ju från Värmland. Hon håller en stor dreverhanne i koppel. För er som inte är från Värmland – en drever är en stor, kortbent hund som används vid rådjursjakt, bland annat. Dreverhannen i fråga gillar folk, men det är inte alltid som folk gillar honom. Så kvinnan håller honom kopplad.

Kom in, kom in, det är inga problem.

Ursäkta att jag stör er på fredagskvällen, säger jag automatiskt, bara för att det hör till. Jag vet ju att det inte gör någonting. Men man säger så om man har lite vett i kroppen. Vilket man har om man är från Värmland.

Stugan är inredd i furu. Furuväggar och furumöbler. Hunden går efter mig. Det luktar så tryggt som det någonsin kan i ett hem, jag blir misstänksam om jag inte känner någon lukt alls, jag blir ännu mer misstänksam om det luktar alldeles nystädat. Här luktar det mat och hund och gamla jägarkläder som aldrig tvättas. Här finns det en grovfarstu med stora stövlar och orange luddiga jackor. Det är svarta handavtryck på väggen och det osar från jackor och stövlar och smuts, och jag känner igen lukten för jag är från Värmland.

Jag är värmländska. Jag är född i Karlstad. Sommarstuga i Grums. Men vad har det med mig att göra? Med det jag gör? Antagligen allting. Mina fem minuter i furupalatset med den där dreverhannen sammanfattar hela min personlighet.
---
Kåseri från dagens Namn & nytt

Dagens

Idag har jag ägnat förmiddagen åt att fullständigt lacka ur på Landstinget och hela den svenska vårdapparaten. Man måste vara frisk (så att man orkar bråka) och helst miljonär eller i alla fall arbetslös så att man har hela dagen på sig att sitta i telefonköer, ringa gång på gång till de avdelningar som inte har ett kösystem på telefonerna, och tålamod med de läkare eller avdelningar som uppger fel tider på hemsidan så att man missar telefontiden av den anledningen.

Eftermiddagen har jag ägnat åt att leta efter försvunna saker. Jag har ett ganska rörigt hem i andras ögon, men det betyder att det är rörigt för mig. Jag slarvar ytterst sällan bort något och har bra koll på var mina saker är. När R, som är ordningsfascist, var här for han runt som en yr höna och "ordnade" sådant som han tyckte fanns på fel ställe. Med resultat att jag nu letar febrilt efter en massa saker som bytt plats. Och när man frågar honom var han har lagt det vadderade kuvertet som är 15x15 cm stort och har en Nordea-logga och innehåller den lilla sladden till min bankdosa så att jag ska kunna använda min e-legitimation, så har han såklart ingen aaaaaaaaaning om vad man pratar om. Fan. Vilken sjuk dag det har varit.

Kommentera mera

Har tydligen haft något konstigt ikryssat som gjort att läsarna av Mysingebloggen fullkomligen rasat mot att de inte kunnat kommentera (ja jag är ironisk, det är två personer som sagt att de inte kunnat lämna kommentarer). Men nu så. Fritt fram för alla att kommentera så mycket man vill, hinner och orkar.

Hittat två potentiella julbord

Knusesunds Herrgård är det ena...

... och Krokstad Herrgård det andra.

Båda ligger ca 5 mil bort. Knusesund är en hundring billigare än Krokstad per person, men den undre ger mig mer julvibbar. Kanske för att hemsidan är snyggare gjord? Där ser man hur viktigt det är att kommunicera rätt. Jag är alltså spontant beedd att lägga en tusenlapp mer (vi är många) utan att ens veta hur maten är på något av ställena, för att det ena stället lyckades bättre i sin marknadsföring.

Vilket ställe skulle ni ha valt?

Julklappstips

Fick tips om detta spel, som bygger lite på samma princip som master mind, fast man kan spela fyra spelare. Har googlat lite men kan inte hitta det i någon svensk webbshop. Ska leta på leksaksaffärer, men om någon ser det, eller redan vet var det finns att köpa, kan ni väl hojta till?

Samtalet jag väntat på, och som gick ungefär såhär, kom för några dagar sedan:

Pryl från förr

Detta spelet kom upp när jag diskuterade med en vän som sökte just ett Super Master Mind från 1975. Jag hade inte sänt spelet en tanke sedan jag var kanske 10 år, så när hon länkade så kom en massa minnen upp. Jag spelade en hel del master mind när jag var liten, just detta spel hon länkade till med det stiliga paret på asken och allt, och jag kan tänka mig minst två grabbar som snabbt skulle bli beroende. Oddsen på att det fortfarande ligger i någon av mammas lådor... ja, vi lär nog sitta här och spela innan helgen är över om jag uttrycker mig så. Och det lär ju vara komplett med tanke på hur lillgammal och ordningsam jag var.

Julbord?

Vi ska äta julbord i december, någon som har tips på ett bra? Helst i Värmland.

Anti julklappstips

Denna bok kommer garanterat - eller kanske jag skulle säga förhoppningsvis - inte ligga under vår gran. Även om jag tycker att Magdalena Ribbing är rätt cool när hon ger svar på tal i sin blogg, som är dn:s absolut populäraste, så går gränsen vid etikettböcker för barn. Faktiskt.

Julklappstips

Dunderlund älskar sin traktor och gillar Rökt Fläsk på Hårt Bröd. Men vilken är hans bästa bokstav? Det har han inte ens tänkt på - inte förrän en vacker dag då han träffar flickan Frida. Hon vet mycket. Nästan allt. Och mest om bokstäver.

Ännu ett julklappstips från samma geniala Åsa Lind för de mindre barnen. Känns som en given bok till Camilo. Och kanske till någon annan mig närstående människa på ca 120 cm över havet.

Julklappstips

Om man känner en ung person som man ska ge en julklapp, skulle jag slå ett slag för denna bok som just har kommit ut och finns att klicka hem här eller där. Den lanseras som en ungdomsbok, så det är inget för mina barn än, men Åsa Lind, som skrivit vår favorit Sandvargen, är en underbar och smart berättare och jag vågar rekommendera den utan att ens ha bläddrat i den. Den beskrivs som en blandning mellan Sofies värld och Tordyveln flyger i skymningen. Bara en sån sak.

71 dagar

kvar till julafton. Och jag har gjort ett schema för allt som ska fixas. Bara snön som fattas.

Varför fotar jag inte längre?

Vet inte om någon tänkt på att det inte är så mycket bilder tagna av mig härinne längre. Det har i alla fall med en teknisk härdsmälta att göra. Min hårddisk på datorn är full. Igen. Jag hittar inget bra sätt att hantera min digitala massa. Så när mitt minneskort i kameran är fullt, och fler bilder inte ryms på datorn, så löser jag set på mitt eget kortsiktiga vis: jag investerar i ett nytt minneskort. Nu har jag fyra. Som är fulla. Med bilder från halva sommaren och framåt. ca 3000 bilder. Som jag inte kan tanka ner. Och fler kort kan jag inte ta. Såhär kan vi inte ha det. Ska det bli dagens projekt, kanske?

Om livet som är gott

Höstens löv har samma färger som min tröja. Solens strålar värmer. Jag ser det, finns mitt i det. Och jag är medveten om hur bra jag har det. Tack! Tänk att det ändå blev såhär. Jag är så tacksam. Att jag får vara med.

På måndag börjar allvaret

Fast det har redan börjat egentligen. Sitter hemma och förbereder mig så gott det går på nästa fas i livet. Måndag börjar jag jobba, och det ska bli till 90% kul, men också till viss del läskigt. Hur ska jag få till logistiken? Hur ska jag hinna jobba heltid när jag till exempel en dag som denna fortfarande sitter i pj klockan 12.30? Hur ska jag övervinna mitt sargade självförtroende, jante och allt det där andra som smyger sig på när man inte varit anställd på ganska länge?

Vi bakar själva istället

Riddarbageriets Pepparkakor

600 g - 10 dl vetemjöl
300 g - 3,5 dl socker
250 g smör
1,25 dl vispgrädde
125 g - 1 dl mörk sirap
7 g - 1 tsk bikarbonat
7 g - 1 msk kanel
7 g - 1 msk ingefära
4 g - 1 tsk nejlikor
4 g - 1 tsk kardemumma
4 g - 1 tsk pomerans

1. Blanda samtliga ingredienser till en smidig deg. Använder du hela kryddor, mixar du dem först och tillsätter sen den rätt mängd.
2. Dela degen i 2 bitar, rulla ihop och platta till. Stoppa dem i varsin plastpåse, knyt ihop och låt den ligga i kylen minst en vecka, gärna 2.
3. Ta ut en påse i taget och knåda degen smidig.
4. Sätt ugnen på 170 grader. Kavla ut och lägg på bakplåtspapper.
5. Baka av tills pepparkakorna fått ordentlig färg.

Nja

Köpte pepparkakor med björnbärssmak, men det smakade mest sött och konstgjort. Tänkte att det inte skulle kännas som att man tjuvstartade julen om man tog några med smak, men jag gör nog en tumme ner.

Åker bort i några dagar

för att fira en vän som fyller år. Kanske kommer jag åt en dator, kanske inte.

Tack för idag! Jag lägger mig och somnar med ett leende.

Handens fem fingrar

Jag känner dig
Jag känner dig så väl
Dina fasor, dina våndor
Finns också i min själ
Du är mitt kött och blod
Du är ett dyrbart namn
Och min kärlek
Utan villkor
Jag gör vad jag kan
Så stor och stark på dagen
Men så liten mitt i natten
När ingen ser, när ingen vet
Kommer gråten mitt i skratten

Fem fingrar ska skydda dig
Ett är månen
Ett är solen
Ett är Polstjärnan bak molnen
Ett är hopp och ett är tro
Handens fem fingrar
Vaggar dig till ro

Stort är mörkret nu
Månen är itu
Men det är natten
som gör dagen ljus
Och mitt ljus är du
På denna jorderund
Finns här ingen ann
Som kan ge mig sån förtvivlan
Och som är lika sann
Du blir rädd för dina skuggor
Alla hot som aldrig når dig
Jag skall sjunga dig ett löfte
Jag vet att du förstår mig

Fem fingrar ska skydda dig
Ett är månen
Ett är solen
Ett är Polstjärnan bak molnen
Ett är hopp och ett är tro
Handens fem fingrar
Vaggar dig till ro

Om du tänker dig den skogsväg vi
vandrar ibland
Vik vid stigen, ner till vattnet
Din hand är i min hand
Det sägs att långt där nere i djupet
På botten av den sjön
Finns en silverskatt som glimmar
Och den är din i natt, så slumra
in och dröm

Fem fingrar ska skydda dig
Ett är månen
Ett är solen
Ett är Polstjärnan bak molnen
Ett är hopp och ett är tro
Handens fem fingrar
Vaggar dig till ro

Rikedom

när den är som störst. Livet är fint.

YES!

Bit efter bit faller livet på plats. Jag har fått jobb. Och inte bara ett jobb som ger mat på bordet, utan ett jobb som jag faktiskt verkligen vill ha och som jag tror att jag är lämpad för. Livet är gott!

Hurra för Nils!

Idag är ingen vanlig dag, för det är Nils namnsdag! När jag var liten så var namnsdagarna heliga och firades med pompa. Som enda barnet så kan man inte säga att min uppväxt kantades av kalas, som den ju gör för mina barn som alltd har någon bror, mamma eller morfar som fyller år, så då gällde det att ta alla tillfällen som stod till buds. Så idag tänker jag baka något gott och fira det stora namnsdagsbarnet med när han kommer hem.

Grattis till alla världens Nilsar!

Och när vi ändå är inne på saker jag vill ha

så kan jag ju nämna att någon hade sönder min tekanna igår. Och det var inte jag. Men i alla fall, det var en Höganäskanna som var mer än 10 år gammal så det får väl anses vara OK. Men vad ska jag ha nu då? Förbannar att jag var dumsnål förra sommaren då jag hittade denna klassiker på halva priset men lät den stå kvar. Ska jag bita i sura äpplet och köpa den till ordinarie pris nu? Eller finns det någon ännu finare?

OK då, bara en till

för att jag glömde att länka till den här roliga sidan som jag tror har störst utbud i Sverige på muminmuggar. Detta är julmuggen -09. Tack, gärna den med.

Och till mamma kan gärna denna få komma

Säsongsmugg för hösten-09. Gärna, tack.

Inte just denna

men ungefär allt annat som finns med mumintrollet på fick lilla A på sin femårsdag. Det är lätt att ryckas med i ivern. Dels älskar jag själv mumintrollen. Dels är jag så glad att han är hooked på mumin och inte spindelmannen. Om man handlar barnkläder för 300kr på Lindex får man köpa den fina brickan för 49 istället för 149 eller vad det nu var. Jag sätter mig på fingrarna ety garderoberna sprängs snart.

Kom av mig lite

men det var nog den berömda urblåsta ballongen. Barnens pappa var här, det har firats femårskalas i dagarna tre, vi har skolat in på dagis och fritids och så lite tragiska händelser i min närmaste bekantskapskrets ovanpå det.

Men nu hoppas jag vara tillbaks på banan igen.

Ser man på

Till dig min vän, du som är i mina tankar idag

Kvällsböna

Har du nôn skog i din himmel, du Gud.

Te gå i en finen kväll.

En tocken där gammel skog, du vet

mä smörsôpp å kantarell, mä smörsôpp å kantarell.

Vi hörd fôll ôm gröna änger, ôm söer mä vita ull.

Musik ifrå harpas stränger å gater gjord uttå gull.

Men ja skull nock inte trives mä dä där, du Gud,

Du vet ja ä blyg å rädd.

Dä låter sö fint på nô vis, du Gud

å ja ä int tocken klädd, å ja ä int tocken klädd.

Kanske du tycker ja tarjer å fråger men dä här ä noga för mej.

Fast slepper ja unna ellbrann å plåger ska ja ta't sôm dä ä ôpp när dej.

Men har du en skog i nôn utkant, du Gud

vill ja gå där i ensamhet

å ly på en bäck å på fôggelsang

när dej, i all evighet, när dej, i all evighet.

Gunnar Ene

Nästa gång testar jag detta

Plommonmarmelad med ingefära

500g plommon

en bit ingefära

2dl syltsocker

1 Dela plommonen och kärna ur dem. Skala och finhacka inge-färan.
2 Lägg plommon och ingefära i en kastrull.
3 Koka upp och låt sjuda under lock i cirka 15 minuter tills plommonen kokat sönder.
4 Höj värmen, häll i syltsockret och koka kraftigt ytterligare 2–3 minuter. Skumma noga.
5 Tag av kastrullen och låt stå en stund. Rör om då och då.
6 Häll upp på rena burkar.
7 Låt gärna marmeladen stå i kylskåpet i några dagar innan du smakar.

Plommonmarmelad

Dock utan mandlar gjorde vi idag. 5 liter=3kg=massa marmelad. Följde ungefär detta receptet.

3kg plommon

6 dl vatten

1kg syltsocker (ska vara mer men jag vill inte ha så sött)

Tillagning

Till ca 4 kg plommonmarmelad, ta 3 kg plommon och knappt 6 dl vatten (eller så lite som möjligt utan att det bränns vid). Låt sjuda långsamt (gärna en timme eller mer) tills plommonen nästan har löst upp sig och bildat ett jämnt fruktmos. De tjocknar då mycket lättare när man tillsätter sockret. Skalen blir inte sega så länge de bara kokar i vatten. Med det gäller inte längre när sockret är väl tillsatt.

Tillsätt sedan 4.5 dl strösocker, förvärmt i ugnen på låg värme, per 500 g frukt (ca 2.3 liter i det här fallet). Höj värmen och koka kraftigt under omrörning, rör ofta så att massan inte bränner vid. Prova om den är tillräckligt fast efter 15-20 minuter. När marmeladen är färdig, ta bort den från värmen och låt den vila i 15 minuter. Det förhindrar att fruktbitarna stiger upp till ytan i burkarna och bara lämnar gelé i botten. Vid det här stadiet måste man plocka bort alla kärnor man kan hitta med en sked. Med stora plommon tar det kanske bara 10 minuter, med små plommon kan det ta en hel timme (eller räkna plommonen för kokningen och fiska upp kärnorna efteråt). Fyll de heta burkarna och sätt på locken.

Nu

åker vi och hämtar pappan. Barnens alltså.

Örter

Det lät så lovande med de nya frimärkena som skulle släppas, men jag vet inte riktigt vad jag tycker. Monica Ahlberg var ju inblandad och allt. Är man gnällig om man önskar en lite poppigare design på frimärkena?

Bilderna är från i somras men processen densamma

För andra gången har jag tömt hallen + skoskåpet, och se så fint det blev. Efteråt.

Vi kör ett alfabet

Andhål: Glava
Bil: Ja, äntligen. En gubbig men funktionell.
Citat: "Frihet i smått, enighet i stort och kärlek i allt"
Dröm: Att uppnå harmoni för alla inblandade.

Egenhet: Klok.
Film: Varken bio eller tv i Glava. Men jag gillar.
Gravsten: Dansa gärna på min grav.
Horoskop: Stämmer alltid på mig. Och på alla andra med.
Idol: Pappa. Även om han driver mig till vansinne ibland.
Jobbdröm: Kanske har jag fångat det nu?
Kläder: Fem personer på tre smala garderober. Min relation till kläder är ansträngd nu.
Läser: Allt. Deckare, utvärderingar, tidningar, klassiker. Just nu alltså.
Musik: Spotify!
Nyttig: I tanken.
Organisation: Amnesty om jag får välja.
Produkter: Idag köpte jag en häftpistol+limpisol. Det ska bli kul!
Queen: Om jag känner mig som familjens drottning? You bet!
Reser: Helst så lite som möjligt.
Stilikon: Vår drygt 90-åriga granne är grymt snygg. Hundtandsmönstdad dräkt. Sån vill jag bli!
Tidning: Ja, just nu flera men inte tillräckligt många. Måste nog fixa Arvika Nyheter.
Undviker: Ett visst läckande tak.
Vill: Vansinnigt mycket!
www: www.bokus.com
Xtrvaganza: kusmi, choklad och parfymer.
Yttrar: mig gärna
Zoo: Nja. Skulle vara Mariebergsskogen då.
Årstid: Alla årstiderna. Det är växlingarna som gör att man känner livet i sig!
Äter: Lite för mycket och lite för onyttigt just nu.
Önskar: Att resterande bitar faller på plats och att Alvars inskolning på dagis imorgon går som smort.

Julen ja

Lite otippat kanske, men jag älskar julen. Mest förberedelserna. Och ja, jag har redan börjat. Denna bok kommer helt garanterat klickas hem så fort den släpps. 180 recept. Man tackar!

Jag lever jag lever på jorden jag står

men nu är det mycket, så bloggen kommer att få stå lite åt sidan ett tag. Jag ska på anställningsintervju (!!), jag ska fixa en miljon saker hemma, vi får långväga besök, Alvar fyller fem och vi ska ha en massa kalas och dessa skall förberedas. Någonstans mitt i allt så ska Alvar skolas in på dagis också.

Ses vi så ses vi, annars vet ni vad jag håller på med.

Han är spännande men...

han låter!

Knoparmoj

Idag har vi besök av en skorstensfejare. Mycket fascinerande tycker Alvar och även Alvars mamma. Just nu måste jag ägna mig åt praktisk problemlösnig, nämligen i vilken mugg jag ska servera honom kaffet. Jag tar inte någon av de vita, om man säger så.

Knoparmoj är en sociolekt som talades av sotarna, men som inte är lika frekvent idag.

Brallor (byxor) och dojor (skor) är ord som kommer från knoparmoj. En del av orden i denna sociolekt kommer från tyska, då det flyttade in skorstensfejare därifrån till Sverige för att utöva och lära ut yrket. Det "hemliga" språket användes för att de skulle kunna kommunciera då de arbetade i hemmen utan att de som bodde där skulle förstå. Man vet inte när knoparmojet uppstod, men det var troligen i Stockholm och spred sig sedan över landet. Det användes en bit in på 1900-talet, men numera är det knappt någon som kan det längre, med undantag för en delyrkestermer.

I början av 1900-talet började knoparmoj väcka språkforskares intresse och ord började nedtecknas. Alf Henrikson har skrivit en dikt på, och om, knoparmoj; "Sotarspråk" som finns i diktsamlingen "Anacka", (1980)

(wikipedia)

Världens goaste faster

ringde och pratade en lång stund nyss. Har skrivit om henne innan, men det beror ju bara på att hon är så bra. Som pappa, fast en hon. Idag har jag på mig handledsvärmarna som hon skickade häromsistens i ett paket, ihop med de fina strumporna. Man blir glad och varm av henne.

En av dagens små söta historier handlade om en dam hon känner som bor på hemmet. Hon är pigg i huvudet, 96 år gammal. Och hon tycker om att prata. Lite för mycket enligt vissa. När de äter har hon en vresig bordsgranne som inte gillar att det pratas med mat i mun. Så han kallar henne för fula saker. Håll käften med dig din gamle fule kärring eller något i den stilen hävde han ur sig, varpå damen lugnt svarar: Då skulle du ha sett mig för åttio år sedan!

Prinsessan på ärtan

Prinsen ville ha en ricktig prinsessa.

Prinsessan fick ligga på ärta.

Kungen han låste up dörn för at det knacka.

Drotningen kom på en idé.

Gud vet vad det var under sängen.

Nils läxa i svenska (Uppgift: återge vad personerna i berättelsen gjorde), 22 sept 09

Jag vill tacka livet

... eller något i den stilen. Idag har jag varit på en mammografiundersökning. Kände en knöl i höger bröst för en tid sedan, och fick via vårdcentralen i Arvika en remiss till dagens undersökning. Om den svenska sjukvården kan man säga mycket, men dagens upplevelse var ett under i effektivitet, vänligt bemötande, professionalitet och saklighet.

Från ankomst till färdig undersökning tog det 15 minuter. På den tiden hann jag hälsas välkommen direkt i dörren, betala, få ett högkostnadskort (Ett pappershäfte, hej 1900-tal! Hur svårt kan det vara att sköta det elektroniskt?), bli uppropad (hann inte ens öppna ICA-kuriren), klä av mig, röntgas, vänta en minut i ett bås, bli uppropad igen, få träffa en läkare som gjort en snabbedömning av bilderna och utförde ett ultraljud på bröstet, samt slutligen: få beskedet att allt ser jättebra ut. Knölen är en ofarlig knöl, av vilken art kommer utredas på kirurgen i Arvika, men det spelar mindre roll. Jag har en ofarlig knöl, och det är det enda som räknas!

Som ett tack eller en återbäring för att det inte var min tur att kallas drabad dena gång, kommer jag detta år att skänka en ansenlig summa till rosa bandet-kampanjen. Det är det minsta jag kan göra för att visa min tacksamhet över hur jag känner mig. Årets band, som jag självklart kommer att köpa så fort jag hittar det, är designat av Gert Wingårdh, och jag gillar verkligen hans resonemang kring hur han gick tillväga:

”På 2009 års rosa band står orden ’ska bara’ skrivna i punktskrift. Orden uttrycker det obehag många kvinnor kan känna inför bröstcancerfrågan och de ursäkter man kan hitta på för att slippa undersöka sina bröst. Att undersöka brösten är som att läsa med fingrarna, därav punktskriften. Jag hoppas att bandet kan fungera som en påminnelse om att undersöka sina bröst och gå på mammografi när man blir kallad. På så sätt kan ännu fler upptäcka och överleva bröstcancer” , säger Gert Wingårdh.

Dagens pris som världens sämsta mamma går till.....

*trumvirvel* ja, till lilla mig.

När man bara skriver om sådant man gör som höjer sig lite över havregrynsgrötens och de eviga skolväskornas nivå, så kan det lätt se ut som att man lever värsta coola helyllefamiljslivet och alla är goa och glada hela tiden.

De flesta förstår ju att det inte riktigt funkar så, och nu är det dags för ett inlägg som tar ner bilden av oss på jorden rejält.

När det beslutades att jag skulle flytta hem med barnen så rullade allt på i en rasande takt. Och det gör det fortfarande. Det är alldeles underbart, och bitarna börjar falla på plats. Men jag skulle ljuga om jag påstod att det var enbart enkelt.

Det är ett enormt ansvar att vara själv med tre barn. Ensam är jag ju inte, jag har morfar som finns här 24/7, men han är inte riktigt klippan man lutar sig mot i barnuppfostringssammanhang. Han är snarare, i det avseendet, en del av problemet eftersom han inte orkar säga ifrån eller emot, och därmed bidrar till det jag vill skriva om idag: att jag är Den Elaka Mamman. För så är det.

Vi har fastnat på en Triggare. Alltså, att barnen konstant håller på med något som triggar igång draken i mig. Barnen har ingen respekt för morfar för de vet att eftersom han aldrig blir arg så kan de bara köra på. Så jag måste vara med och peta i allt, och det är en grymt otacksam uppgift. Idag (ja innan klockan var 8, kul start på dagen) har jag haft ett utbrott som antagligen fick taket att lyfta på huset, och det lämnar inget annat än en sur eftersmak i munnen för alla.

Barnen mår inte bra av att man blir hysterisk, men jag klarar bara inte av att höra hur de kör över morfar som små ångvältar. Och eftersom han aldrig säger ifrån, utan bara blir trött och ledsen, så bryts endast situationen av att jag kommer ångandes och skäller och så säger de förlåt och oj och nej och vi ska aaaaldrig mer etc. Men rätt snart är vi tillbaks på ruta 1.

Hur ska vi lösa detta? Att jag vrålar och skriker är inte ett alternativ. Det förändrar ju inte beteendet, utan bryter det bara för stunden. Hur ska jag få barnen att fatta att de måste vara snälla även mot en person som inte klarar av att säga ifrån på skarpen? Hur ska jag få morfar att vara mer konsekvent mot barnen? Han säger sluta nu, men visar inte med en milimeter att han verkligen menar det. Min teori har hela tiden varit att man inte kan lära morfar att bli tuffare, att han är som han är, men det komplicerar ju tillvaron helt klart. När Alvar skriker BÄR MIG så vet han att mamma kommer inte göra det, men morfar, han gör det om jag skriker tillräckligt högt.

En typisk situation, som den imorse, kan vara att morfar får säga till 100 gånger om att ett barn ska ta på sig byxorna, och barnet gör allt annat än just det morfar ber det att göra och till slut så börjar barnet fnissa och retas med något syskon och det skrattas och blir nästan hånfullt mot morfar som står där med byxorna i handen i fem minuter och ingen lyssnar eller ser. Och så kommer mamma ångandes och vrålar banets namn och skärp dig och gör nu som morfar säger och kom igen nu då, och i bästa fall så tar barnet först då på sig byxorna. I värsta fall blir det som imorse, att detta upprepas flera gånger och vid varje moment (gå upp, klä på, frukost, tandborst etc) så att det till slut leder fram till ett hysteriskt utbrott från mig när jag bara inte pallar med mer av det hånfulla och det respektlösa.

I en "normal" familjekonstellation skulle ju svaret vara att det inte är morfaderns roll att vara sträng för han är ju morfar, inte pappa. Men vårt fall är ju lite speciellt, då pappa bott med oss sedan barnen föddes och kommer väl att så göra till den dagen han lämnar in. Så han kan inte åläggas det tunga ansvaret för barnuppfostran, nej, men ibland upplever jag att uppfostran blir komplicerad om det finns en vuxen som försöker sätta gränser, och en som inte gör det.

Men grundproblemet kvarstår alldeles oavsett hur det blir med morfar: skrikmamma är inte kul. Inte att vara och inte att ha. Sommaren har varit ok, men nu måste vi bryta mönstret och hitta en nivå där alla trivs utan att en mamma måste få hysteriska utbrott hela tiden. Det måste gå att få tre barn, en morfar och en mamma att fungera ihop och trivas utan att man skriker och skäller. Stress är givetvis en faktor, det är jag fullt medveten om, men även då vi inte är stressade kan detta jag skriver om vara ett problem.

Hur gör man för att vara pedagogisk i alla lägen? Hur gör man för att inte fastna i det hysteriska och skrikiga? Hur gör ni?

Våran präst är god som en ost

Igår var det som bekant kyrkoval. Körde förbi församlingshemmet några gånger och det var ganska många bilar där. Efter alla våra öden och äventyr så blev det tid för röstning klockan 19, och jag tog med mig alla barnen. I församlingshemmet var det mysigt värre. Vår präst Charlotte, som för övrigt anlände i prästkåpa på MC till Camilos namngivning, hade laddat upp med en massa goda ostar och kex, vindruvor, grönsaksstavar och cider! Inte en knastertorr kaka så långt ögat nådde.

Eller som det gamla välkända djungelordspråket lyder: När vi gör något i Glava så gör vi det med stil!

Det var visst bättre förr!

På 70-talet såg chipspåsarna ut såhär:Och vem minns inte denna... puma (?!) från 80-talet?:Idag, 2009, så kan man köpa följande:

Japp. Ni läser rätt. OLW satsar på den nya smaken Sourcream & bearnaise. På chips. Givetvis har vi köpt en påse. Teorin är nämligen att vi äntligen ska kunna få morfar att delta i fredagsmyset.

Det enda som inte kom från någon annans hem

var den fina lampan som jag fick av mig själv eftersom... jag är värd den för att jag ska göra något jobbigt imorgon. Typ. Den kommer visst från någon annans hem, nämligen från makarna Larssons i Sundborn. Och ja, den är grön. Grönt är det nya vita. Och nej, projekt Feng&Släng har inte kommit till bokhyllan i sovrummet. Än.

Passar på att visa min nya arbetsstation. Skrivbordet har fått flytta in i sovrummet med den fina blommiga tapeten och trätaket som ser laserat ut, fast det i själva verket bara målades en gång med vit färg eftersom färgen tog slut.

Hur ska vi förklara allt detta?

En synnerligen väl motiverad fråga som ställdes av Alvar vid 17-tiden i eftermiddags. Då hade vi avverkat en hel dag i spontanitetens tecken.

Vi, det vill säga barnen, mormor och jag, gav oss av innan 10 för att se Hillringsbergs IF 99-00-01 få spödäng med förnedrande 0-11 mot Arvika. Efter matchen bestämde vi oss för att åka till Värmskog och kolla om en loppis var öppen. Det var den, och diverse atiraljer inhandlades, bland annat påskpynt (Alvar), pilotglasögon (Nils) och julpynt av den sorten som annars aldrig skulle komma över tröskeln (Camilo).

Camilos julpynt

Därifrån åkte vi en sväng till Klässbols linneväveri och det var ju helt fantastiskt som vanligt, men vi höll hårt i plånboken.

Vidare till nästa bästa-ställe, Rackstadmuseet i Arvika, där vi åt pannkakor respektive briefrallor och shoppade en lampa som vi (särskilt barnen och mormor eller hur?!) spanat på hela sommaren.

Efter ett stopp av det mindre spännande slaget (Coop Forum Palmviken) så begav vi oss hemåt. Trodde jag ja.

På kvarnen i Sulvik var det auktion. Barnen har aldrig varit på en riktig auktion tidigare, så vi stannade till. Vad som hände där tarvar ett helt eget inlägg.

Kvällen avrundades med en lektion i praktisk demokrati, nämligen att barnen fick följa med och titta hur det går till att rösta bort Sverigedemokraterna.

Om jag hade en miljon skulle jag...

fixa badrummet imorgon. Men eftersom jag inte har det, och inte orkar med fuktskadade badrum, så tittar jag på sådant som jag förstår och orkar greppa. Som vackert tyg.

Om jag kunde länka till Spotify så skulle jag göra det

"Beethovens femma"
Text: Anders Widmark

Mina vackraste ord som jag skrivit
har jag bundit ihop till en krans
Jag tar ingenting längre för givet
jag är fri från all slags balans

Jag är rädd för den tomhet jag känner
för de timmar som bara dör ut
Jag vet ju att kärleken väntar
jag hoppas du kommer till slut

Minnena är mitt stora dilemma
men aldrig så starka som nu
Jag ska minnas vår foxtrot till Beethovens femma
och hur sommaren gick mitt itu

Vad blir det av drömmar om våren
när allting nalkas igen
Jag tvekar i dörren och går sen
jag vänder nog om och går hem

Minnena är mitt stora dilemma
men aldrig så starka som nu
Jag ska minnas vår foxtrot till Beethovens femma
och hur sommaren gick mitt itu

Jag ska minnas vår foxtrot till Beethovens femma
och hur sommaren gick mitt itu

La Familias svampsoppa

Vilket familjeprojekt den blev denna soppan! Mormor och alla barnen plockade svamp, Alvar rensade och alla hjälpte till vid tillagningen.

1-2 l rensad svamp (kantarell och taggsvamp hade vi)

2 lökar

2-3 rivna morötter

buljongtärningar + kryddor

creme fraiche

soja

rom

*Hacka löken, riv morötterna, fräs detta.

*Rensa och dela svampen och fräs ihop med grönsakerna

*Häll på 1-2 l vatten, i med buljong och valfria kryddor (vi tog salt+peppar, timjan och en skvätt tryffelolja)

*Låt koka samman några minuter

*Tillsätt creme fraiche, en skvätt soja och en skvätt mörk rom eller annan god sprit

Servera helst med nybakt bröd, smör och västerbottenost.

Hamnade lite snett

Det var såklart varken planerat eller meningen, men jag har råkat hamna på akuten sedan sist. Inget allvarligt visade det sig, men ett tag var det en misstänkt hjärtinfarkt eller i bästa fall en propp i lungan. Efter många provtagningar stannade diagnosen på en helt ofarlig inflammation i musklerna på vänster sida kroppen både fram och bak, och detta orsakade det tryck som jag kände över hjärtat. Jag vilar således ut i helgen och laddar upp inför måndagens mammografi. Rafflande, eller hur?

Putte

Världen utanför mitt fönster

Slipping through my fingers

Första skoldagen i Glava.

Schoolbag in hand, she leaves home in the early morning

Waving goodbye with an absent-minded smile

I watch her go with a surge of that well-known sadness

And I have to sit down for a while

The feeling that I’m losing her forever

And without really entering her world

I’m glad whenever I can share her laughter

That funny little girl

Slipping through my fingers all the time

I try to capture every minute

The feeling in it

Slipping through my fingers all the time

Do I really see what’s in her mind

Each time I think I’m close to knowing

She keeps on growing

Slipping through my fingers all the time

Sleep in our eyes, her and me at the breakfast table

Barely awake, I let precious time go by

Then when she’s gone there’s that odd melancholy feeling

And a sense of guilt I can’t deny

What happened to the wonderful adventures

The places I had planned for us to go

(slipping through my fingers all the time)

Well, some of that we did but most we didn’t

And why I just don’t know

Slipping through my fingers all the time

I try to capture every minute

The feeling in it

Slipping through my fingers all the time

Do I really see what’s in her mind

Each time I think I’m close to knowing

She keeps on growing

Slipping through my fingers all the time

Sometimes I wish that I could freeze the picture

And save it from the funny tricks of time

Slipping through my fingers...

Går han på universitetet

eller i trean? Man kan undra när man inte ens får plats med tekoppen på köksbordet.

Viva Guatemala!

Centralamerika firar under september självständigheten från Spanien. Den 15 september 1821 förklarade sig provinserna i Centralamerika oberoende av det spanska kungahuset. Därför firar Costa Rica, Guatemala, El Salvador; Nicaragua och Honduras alla sin nationaldag idag. Vi viftar lite extra med Guatemalas flagga.

Flickan som inte lekte med elden

Ringde för att boka en sotare. Om vi ska elda och basta i vinter vill jag vara på det klara med att det går bra. Vi har två kakelugnar, en vedspis, en öppen spis, en järnkamin och en vedeldad bastu. Som ingen tittat till sedan 2003. Igår tittade vi på ruinerna av ett 1800-talshus i Arvika som brann ner i helgen, och brand är min värsta mardröm. Jag är sjukt rädd för eld och är inte intresserad av att leka med den tack så mycket. Men sotaren i alla fall. För att de ens ska komma hit så måste man ha en fastmonterad stege på taket. Har jag det? Nej. Så istället för en inbokad tid med en sotare har jag nu nummer till tre plåtslagare i Arvika. To be continued...

Hurra för Sigrid!

Idag har Sigrid namnsdag och det firar vi med barnsliga cupcakes från Martha. Tyvärr fanns det inga lila. Puss Sigrid!

Eftermiddagens utflykt

kommer bland annat att gå till detta spännande ställe. Till landet som icke är. Gränsen. Mellan Norge och Sverige. På den svenska sidan växer shoppingarenorna upp som svampar ur jorden. Detta rymdskepp ligger i Charlottenberg. Det är en tätort med 2 048 invånare. Och ett gigantiskt shoppingcenter. Vi ska dit och rusta lite mer inför vintern, vantar hade behövts denna morgon. Men det viktigaste av allt sker 18.00. Då är det avspark när Hillringsbergs IF möter Charlottenbergs dito. Blir det seger tar vi nog en milkshake i rymdskeppet på hemvägen.

Glavas dimmor

Imorse var det sådan dimma att vi såg knappt 10 meter framför oss när vi gick till skolan. Det var så vackert att det gjorde ont. Hästarna i hagen som avtecknar sig som skuggor fast de var helt nära. Alla spindelnät som framträder så tydligt i daggen. Morgonsolen som bryter över horisonten och färgar det mjölkvita varmgult. Havren som tyngd av dagg börjer sig över fälten. En ko som råmar ur intet.

Och på vägen hem lättade dimmorna både bokstavligt och bildligt när rektorn ringde och meddelade att Alvar får en dagisplats med start nästa eller nästnästa vecka.

Cupcakes med polkagristopping

Det här behövs till 12 st:

3 ägg

2 1/2 dl strösocker

1 tsk vaniljsocker

100 g smör eller margarin

1 dl mjölk

3 1/2 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

1 krm salt

20 Marianne-karameller

Frosting:

200 g färskost

1 burk Nutella

Garnera med:

polkagrisar

Ugn: 175°

Gör så här:

1. Vispa ägg strösocker och vaniljsocker poröst. Smält smöret, häll i mjölken och rör ner i äggvispet.

2. Blanda mjöl, bakpulver, salt och grovhackade Marianne-karameller, och rör ner i smeten. Ställ formar i ett muffinsbleck och fyll dem med smet.

3. Grädda i 20 minuter. Låt svalna. Rör ihop färskost och Nutella till en fluffig smet och bred på muffinsen. Krossa polkagrisarna och garnera med dem.

Härifrån.

After Eight-kladdkakan

Världens godaste kladdkaka, jag lovar!

• 100 g smör eller margarin
• 100 g after eight (12 st rutor)
• 2 ägg
• 2 dl strösocker
• 2 ½ dl vetemjöl
• 3 msk kakao
• 1 ½ tsk bakpulver

Smörj och bröa en form (eller använd en teflonform) med löstagbar kant.

Smält smöret i en kastrull på svag värme. Ta bort kastrullen från värmen innan smöret är helt smält och rör om så att det sista smälter. Lägg därefter i mintchokladrutorna (after eight) och låt dessa smälta. Rör om till en jämn smet.

Vispa ägg och socker pösigt, gärna med elvisp. Tillsätt smör- och chokladblandningen. Rör om eller kör på lägsta hastigheten med elvispen.

Blanda mjöl, kakao och bakpulver. Rör ner blandningen i chokladsmeten. Använd sked eller elvisp på lägsta-till-medel hastighet.

Häll smeten i formen och grädda sedan i 18 minuter i 175 grader i mitten av ugnen.

Nu kan jag svara på kommentarer

Nej, jag har inte gått och blivit otrevlig men jag har inte kunnat svara på kommentarerna av någon anledning. Nu har jag lyckats installera bredband alldeles själv, och kanske att det var lösningen på mitt lilla problem? Nu kan jag i alla fall svara.

Nej jag har inte försvunnit.

Än. Men jag har råkat ut för något tråkigt som innebär mycket funderande på livet i stort, samt en hel del hälsokontroller och googlande. En viss mental frånvaro, men också helt säkert en hel del behov att skriva av mig om både högt och lågt är nog vad vi kan förvänta oss.

Tack för tålamod, och gärna lite hållna tummar.

Varför varför varför?

Kvällens fråga från Nils:

Varför heter det persikokräm och inte persikakräm?

Swed Jam AB är för övrigt ett företag från Torsby som tillverkar krämer och soppor under namnet Kalas. Har själv bara sett dem på ÖB, ganska OK men lite mesiga smaker blir betyget från mig. Jättegott tycker barnen.

Polis polis potatismos

Idag har vi suttit i två timmar vid en poliskontroll vid Glava skola. Inte för att jag åkt fast, utan för att barnen var intresserade av polisernas arbete. Och då det var mycket stiliga poliser gick jag med på att stanna tills de var klara med sin kontroll. En av dem kände igen mig och jag kände igen honom, men kan inte placera. Får fråga Anna hon brukar ha koll.

Vi hann se fortkörninsprov, alkotest och körkortskontroll av såväl grannen (som i risigaste bilen packat in sig själv och tre barn för att köra till Bilprovningen, lite kul) prästen och mattanten på skolan. Samt en rad mer eller mindre originella bybor och förbipasserande.

Resultat: 0 fortkörningar, 0 rattfylla, ett dussin böter a´1 500 kr för brist på bilbälte. Och 0 telefonnummer till söta poliser i fickan.

Men tack så mycket för presenten!

Igår hade vi besök av fin-fina vänner här i Glava. De kom med massa barn och masa mat och massa solsken och massa presenter. Det var fina blommor i fina krukor och pysselböcker och vindsnurror - och små burkar med andningshål och förstoringsglas för att samla insekter i. Swooosh så var alla barnen borta i flera timmar och letade larver och skalbaggar, jättepraktiskt. Jag tackade och mumlade något om att de där burkarna måste bo utomhus, men det var det nog ingen som hörde.

Nyss såg jag en sånhär komma hasande över golvet:

Och orsaken till att jag såg den är att jag först hörde den, trots att jag har musik på. Medan jag hämtade andan och försökte bestämma mig för vad jag skulle göra med den, så gick den vilse in bland barnens leksaker. Och ramlade ner i någon Star Wars-burk, inte vet jag, och inte tänker jag ta reda på det heller, men nu ligger den där och krafsar och rasslar mot någon plast. Och det låter HÖGT. Mitt beslut är att skalbaggen ska få tillbringa natten med Yoda som straff för att den bröt sig ut ur sin burk, och så hoppas jag att den inte dör av det utan att den imorgon bitti kan släppas fri av en modig morfar.

Vad jag funderar på nu? Var de fem lurviga feta larverna som låg i samma burk som skalbaggen har tagit vägen.

Med risk för att bli tjatig

Men hur underbar är inte denna matta (som kommer från samma Bombadill som bullen jag skrev om häromdagen)? Den finns att klicka hem här och jag har nu satt på mig tumvantar för att inte bara råka göra det.

Dagens lunch

Rotfruktssoppa

rotselleri
palsternacka
fänkål
potatis
morot
purjolök
olivolja
balsamvinäger
1 l höns- eller grönsaksbuljong , tärning eller fond


Gör så här
Skala och skär rotfrukterna i större bitar. Fräs alla rotfrukter i olivoljan utan att de tar färg. Droppa i balsamvinäger och tillsätt buljongen. Låt koka tills grönsakerna är mjuka.

Dags igen

Idag har jag haft en inte helt angenäm upplevelse av svensk sjukvård. Men jag är lite för irriterad för att skriva om det utan låter det mogna lite. Så medan dagen går funderar jag på vad det är för system vi producerar, varför vårdpersonal verkar vara så stressad och pressad att de verkar glömma bort användarvänligheten i systemet, och var gränsen går för när man kan tala om ett kaos i ett system som verkar rusa mot... ja jag vill inte ens skriva det, som den ivriga försvarare av den svenska modellen jag är.

Jazzfestivalen var jättebra

Men nästa gång tar jag nog med mig grannen. eller annan frivillig.

Hur ska vi ha det?

Är det förhöjd risk eller inte? Eller är det bara jag som behöver starkare morgonkaffe?

Kanelbullens dag 4 oktober!

Om en månad smäller det! Då är det Kanelbullens dag. Den uppmärksammar vi alldeles speciellt i vår familj då det även är Alvars födelsedag. Han fyller fem år i år och har planerat och längtat sedan i julas på ett ungefär. När jag var i Stockholm så sprang jag på en sak som jag bara inte kunde motstå. En gi-gan-tisk kanelbulle i mjukaste plysch. Köpte den utan att blinka. Från härliga företaget Bombadill. Hittade den nu även på nätet och såg då att det finns dammsugare med. Säg inget till någon, men det ska få bli barnens julklapp till Morfar.

Glöggen heter Blossa!

Ni som känner mig väl vet att jag dyrkar julen och i princip allt som hör julen till. Jag gillar till och med stressen. Och äntligen, Äntligen, ska vi få fira jul i Sverige! Nyper mig i armen varje dag. Idag har jag förbokat årets glögg från Blossa. Tyvärr har jag ju aldrig tidigare kunnat smaka på deras årgångsglöggar, men nu så är den alltså förbeställd. Tyvärr lyckas vi flytta hem ett år då smaken är clementin. Låter inte så upphetsande i mina öron, men nu är det själva känslan av att få vara med som jag är ute efter. Man kunde även boka ett paket med tre av de mest populära årgångarna så det gjorde jag ju såklart. Boka själva här!

Lördag kväll vilken härlig kväll

Köpte just en biljett till Arvika Jazzfestival på lördag. En. Just det. Jag ska gå själv. Varför inte? Ser grymt mycket fram emot detta.

Chokladkolapaj med lingon

Ingredienser
100 g smör
0,5 dl strösocker
2 dl havregryn
1,5 dl vetemjöl

Fyllning
1,5 dl vispgrädde
50 g smör
1,5 dl ljus sirap
200 g mörk choklad
1,5 dl lingon

Tillagning
1 Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret i en kastrull. Tillsätt socker, havregryn och mjöl. Rör ihop till en deg.
2 Tryck ut degen i en pajform med löstagbar botten, 24 centimeter i diameter. Förgrädda pajskalet i mitten av ugnen 8– 10 minuter tills den har fått fin färg.
3 Koka upp grädde, smör och sirap i en kastrull. Koka på svag värme cirka 10 minuter. Ta kastrullen från värmen.
4 Bryt chokladen i bitar och lägg ner i smeten. Ställ tillbaka på eftervärme. Rör tills chokladen smält och är riktigt slät.
5 Häll chokladsmeten i pajskalet och strö över lingonen. Ställ i kylen att stelna minst 5 timmar. Servera med vispad grädde.

Från www.alltommat.se

Room service

Nya lampan i arbetsrummet:

Nya spoten i hallen:

Nya hyllan:

Nya glada jag:

Det man inte har i händerna

får man ha hos grannen. Förbannar att jag är så grymt ohändig. Antar att det är en träningssak och att jag måste börja träna nu.

Grannen kom över med tre barn och en skruvdragare och satte inom loppet av 60 sekunder upp en hylla och två lampor. Jag skulle klassa jobbet som medelsvårt. Hyllan bahövde man skruvdragare för, bild kommer senare, och det tog ju faktiskt bara tre sekunder så var det klart. Men lamporna var lite värre. En spot i en av hallarna som skulle monteras med el och på något skumt sätt, och en fin lampa i arbetsrummet som skulle jordas först och sedan skruvas upp på ytterligare något skumt sätt. Inte omöjligt, men medelsvårt.

Är grymt tacksam för hjälpen. Känner mig mesig som inte tar tag i sakerna själv, men samtidigt antar jag att det är någon slags mental blockering också. Något som har att göra med att jag känner mig lite vilsen, ensam och rädd ibland. Det är för mycket på en gång så jag tar inte tag i någonting istället.

Men ljus är symboliskt. Nu finns det mera ljus i vårt hus, vi är ett litet snäpp bättre rustade för höstens stormar och mörker.

Arbetslös?

Känner mig varken arbetslös eller sysslolös. Men så ser det ut på papperet. Arbetslös. Jag har sökt två jobb som faktiskt ligger helt i linje med vad jag har sysslat med, men om jag inte får något av dem så är det bara att sadla om. Hur då? Ingen aning.

Just nu känns det ok. Vår första tid här hade blivit helt kaotisk om jag samtidgt skulle skolat in mig på ett nytt jobb. Jag har lärt mig att bromsa och ta en sak i taget. Man kan inte kasat in barn i nya situationer, även om de nya situationerna är kända sedan tidigare. Jag har fått lotsa in barnen i allt det nya, och det känns ovärdeligt. Trivs inte barnen så trivs ingen, det om något lärde jag mig i Paraguay.

Det vore lögn att påstå att mitt självförtroende inte tar skada av att inte ha ett jobb. Men den biten har jag redan bearbetat till viss del som medföljande. Jag ger mig själv fram till jul. Har jag inte hittat något som passar mig innan dess, så får jag helt enkelt anpassa mig själv till vad som finns.

Tills vidare fyller jag dagarna med administration och logistik. Hur skulle jag ha hunnit allt om jag dessutom varit borta 8-10 timmar varje dag på ett jobb? Vågar inte ens tänka på det. Ägnar mig istället åt att landa.

Aj

Vilket rivjärn.

Tiokronorsrea

Såhär kan det gå när Nils själv får välja i tiokronorsbingen på rean.

Dagens fina lunch

Kände att falukorvsträsket dragit ned familjen totalt, så det var dags med något nytt. Helt oavancerat, lätt och kul för Alvar som var med och hjälpte till i alla steg.

Köttfärsbiffar med potatis och grönsaker i ugn

*köttfärs (ca 1kg hade jag)

*2 ägg

*creme fraiche

*salt, peppar och annan smaksättare

*ca 1 dl havregryn uppblötta i 1/2-1 dl mjölk

*sjukt mycket vitlök

Blanda allt i en bunke och pressa ner så många vitlöksklyftor som du orkar med. Forma till biffar och stek några minuter på varje sida.

Jag serverade med klyftpotatis, morot, lök och squash i ugn med olivolja + salt och peppar på. Nästa gång blir det absolut tzatziki till men idag hade vi ingen gurka hemma.

Min nya drog

a´99 kalorier/bulle. Ska gå på socker-detox snart tänkte jag, men tills dess är detta min lyx enomdan.

Update: nu mår jag illa för såklart smockade jag i mig båda.

Det är vi som är Näsfolket

Det vet ju alla.

Igelkotten Anders

Barnen har sedan de var små varit lite besatta av igelkottar. Så denna fotskrapa från åhléns fick snällt flytta hem till oss. Nu har jag hört att det ska finnas jättefina lakan med igelkottar på Åhléns, men i Karlstad såg personalen ut som ett gäng frågetecken, och på hemsidan hittar jag nada. Någon som kan bekräfta ryktet, och i så fall även agera kurir?

Fallande löv

I höstas var det toapapper med mönster från 10-gruppen som stod på min önskelista över god vardagsdesign, något som kära grannen såg till att fixa vid min hemkomst, som trogna bloggläsare minns.

Nu är det veckans reklamblad från Coop som får mitt hjärta att klappa. En hel jubileumsserie har tagits fram för att fira KF:s 110-årsjubileum, med mönster av Stig Lindberg. Kommer snart ligga i en varukorg nära mig. Deras 100-årsjubileum firades med bland annat ett specialdesignat vardagsglas av min idol Ingegerd Råman. Detta var lite innan den hysteriska designtrenden bröt ut, och jag köpte nog 60 glas för bara någon krona styck när de så småningom reades ut. Använder dem varje dag.

Stig Lindberg var under många år konstnärlig ledare på Gustavsbergs fabriker som ägdes av KF. Stig Lindberg skapade mycket som fortfarande finns i många svenska hem. Hans mönster och bruksföremål är efterfrågade och bland de mest populära finns; Berså, Spisa Ribb, Terma och Prunus. Ett annat uppskattat mönster är ”Fallande löv”, som nu plockats upp för att fira KFs 110-årsjubileum.

Produkterna i serien är framtagna på temat ”Kaffe”. Serien innehåller kaffemuggar i 2-pack, pappersservetter, en kökshandduk i bomull och en speciell förpackning av Coop Änglamarks kaffe. Ett kaffe som är både ekologiskt och Rättvisemärkt.

Spenderade 2 500kr på värmeljus

utan att ens komma hem med värmeljus, men jag fick några lampor och en hel del annat. Nu ska jag montera upp denna skapelse, men vet inte om den ska få sitta i sovrummet eller arbetsrummet? Båda är i akut behov.

Men är allt bara pluttigt då?

Nej. Det är klart att det inte bara är mysigt och pluttigt. Bakomliggande orsaker till att vi alls befinner oss där vi gör är ju nästan bara sorgliga. Det som är bra är ju att vi valt att göra något åt saker och ting innan det brakar helt åt skogen.

En konkret sak som är jobbig är att Alvar inte har fått plats på dagis. Det finns 32 platser och 32 barn, men inga barn på kö. Jag hoppas att det kommer lösa sig. För det blir lite moment 22 av detta. Vi behöver inte ett dagis eftersom jag inte har ett jobb, men om jag får ett jobb kommer jag inte ha tid att lägga tre veckor på inskolning, något som med lätthet kunde ha klarats av nu när jag "bara" går hemma.

Men en som behöver ett dagis NU är Alvar. Han saknar kompisar, tycker att det är konstigt att brorsorna får gå till skolan och inte han, och det kan man ju förstå. Han har gått på dagis sedan han var ett år gammal. Nu fyller han snart fem.

Detta vore inte min blogg

utan ett nytt recept. Idag testar vi detta som jag hittade i dagens dn.se:

KNÄCKIGA RUTOR

INGREDIENSER

1 långpanna

150 g smör
2 ägg
3 dl strösocker
1 msk vaniljsocker
1½ dl mjölk
4½ dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

Glasyr:
50 g smör
3 dl strösocker
1 dl ljus sirap
1 dl vispgrädde
3 dl riven kokos