eller försvara mig. Man läser inte Kajsa Ingemarsson frivilligt. Eller? I alla fall inte i min bok. I mitt liv. Men eftersom jag lider av känslomässig härdsmälta, så är det inte läge för nobelpristagare. Alls. I fredags läste jag Inte enklare än så från pärm till pärm. Inte för att den var bra, den får en stark tvåa eller en svag trea, men för att jag behövde döda tid och skingra tankar. Av samma anledning började jag genast på Små citroner gula, och har ca 100 sidor kvar. Jag tycker språket är otroligt stolpigt och torrt. Jag håller inte alls med om att hon skulle vara en mästare på ironi, jag tycker inte att det är det minsta ironiskt, men väldigt tragiskt. Men jag läser ändå.
7 kommentarer:
Har kommer en kort halsning fran Peru med en kram och onskan om en harlig sommar i Sverige! Idag aker vi till Mancora :o)
Jag har oxå läst citron-boken utan större behållning egentligen men ibland behöver man bara en bok man kan plöja igenom utan att använda allt för stor hjärnkapacitet och ibland är det skönt att läsa enkel svenska bara för. kram
Citronboken är nog en av de sämsta böcker jag läst. Och ändå läste jag ut hela. Ibland kan man inte förklara varför.
STOR KRAM!!!!
Jag gillade citronerna, vet inte varför. Gillade även "Ryska vännen" med samma författare. Men...smaken är som baken. Må bra!
Vad skönt att läsa att fler inte gillar hennes så upphaussade böcker. Jag tröttnade på citron-boken men tog mig igenom, Den ryske vännen gav jag upp.
Moonbeam: Åh är ni i Peru nu?! Ha det så underbart!
Resten: Blandade känslor inför Kajsa alltså, jag tror det har ganska mycket med att göra vad man är på för humör med.
Smâ citroner gula som var sâ omtalad tyckte jag var fadd och oviktig, sans plus!
Bisous
Skicka en kommentar