bjöd inte direkt på samma kanonväder som hemma i Sverige. Såhär ser jag ut när jag sitter i sängen med barnen och har lördagsmys. Undertröja, luvtröja och fleecetröja. Och så ett duntäcke och mössa på det.
Isolering? Treglasfönster? Centralvärme? Äh, det är för veklingar. Nej, jag menar för vikingar.
PS: Om det är någon fashionista som undrar över, alternativt upprörs över, mössan, så är den i 100% akryl och kommer från en såndär smuggelaffär. Det vill säga inte en affär som säljer piratkopior, men en affär som kränger kläder som knappt ens såldes på outleten i USA. Ägarna, företrädelsevis kvinnor med män med feta plånböcker, får en boutique av sin man i present så det ska ha något att pyssla med på lediga stunder. Och så reser de till Miami med sju tomma resväskor och låtsas shoppa till sig själva. En gång i månaden. Typ. Och så plockar de upp de odeklarerade varorna i sin boutique och lägger på dubbla outletpriset minst. Och ger inget kvitto till sina kunder.
Man kan faktiskt göra riktiga fynd. Om man inte är så noga med från vilket decennium kläderna kommer. Och det är ju inte jag, som mestadels framlever mina dagar i de många klädesplagg jag köpte på mig under mina ekonomiska gyllene år 1997-2001 (pre barn och pre man med konstig syn på det där med delad ekonomi). Men tillbaka till mössan. Har inte drömt om en mössa från bebe direkt, men det var den enda som fanns. I hela Asunción. bebe är nog ungefär samma sak här, som det som man därhemma klassar som white trash. Kvinnor som har kläder från bebe är asblonderade, asopererade, går oftast i leopard print och stilettos bling bling och har barn som heter Gianmarco. För att de önskar att de hette Cicciolina och kom från Italien. De. De har bebe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar