Om utseende

Jag anser mig själv vara en hyfsat fördomsfri person och jag brukar inte hänga upp mig på andras yttre. Mitt eget däremot, men det är en annan historia. I alla fall. Det finns en del personer som man ändå hajar till när man ser. Ibland är det ju bara bilden i sig som är lite... konstig. 

Det handlar alltså inte om skönhet eller ej, fult eller fint, rätt eller fel. Utan mer om människor som har ett utseende som sticker ut. Eller inte alls sticker ut. Och huruvida det är bra eller dåligt funderar jag mycket på, jag som ser mig själv som en skugga med älgbrunt hår. Ibland önskar jag att jag stack ut lite mer. Ibland önskar jag at jag vore ett med väggen. 

Följande personer har jag reagerat på den senaste tiden:

Magdalena Ribbing. Ser hon verkligen ut sådär? Hon framstår ju som lite lätt... konservativ i sin etikett-spalt ibland. Konservativ med twist. Jo, det kanske är just sådär man ser ut om man är konservativ med twist om jag tänker efter.

Lisa Bjurwald. Hon skriver smarta saker på ledarsidor och har en massa åsikter, men på bilden ser hon så grymt grå och... förvånad ut. Text och bild går inte ihop för mig. 

Anette Kullenberg. Henne har jag träffat live, så jag vet vad det rör sig om. Men ändå. Man liksom studsar till.

Jane Fredlund. En människa som svarar på frågor om antikviteter på M Magasin. Jag såg henne när jag förvirrade mig in på deras hemsida en kväll, och har inte kunnat glömma henne sedan dess. 

Björn Ranelid. Om jag inte varit med om ett alldeles magiskt ögonblick för sisådär femton år sedan då jag läste litteraturvetenskap och han föreläste för oss, så skulle jag inte tro att han fanns på riktigt. Alls.