Jag gör ett nytt försök med Skumtimmen av Johan Theorin. Började läsa den då vi var i Buenos Aires, men jag blev så galet berörd av inledningen att jag var tvungen att sluta läsa. Efter att jag blev mamma så finns det saker som jag bara inte klarar av. Små fyraåriga pojkar som försvinner spårlöst är en av dem. Jag klarar inte av det. Men så samlade jag mig och tänkte att det är synd att missa en bra läsupplevelse för att jag är blödig, och nu när jag kommit halvvägs in i boken så kan jag inte lägga den ifrån mig. Samt att jag är på vippen att boka en sommarsemester till Öland.
Det där sista var nog en av poängerna då snälla Carina A Elgestam köpte boken till mig och postade den ända från Öland till Asunción. Carina var en av de riksdagsledamöter som var här i januari, och då jag hjälpte henne med en liten sak så skickade hon boken som tack. Bara det att hon ens kom ihåg att göra det tycker jag är fantastiskt, och nu sitter jag som sagt och drömmer mig bort till hennes Öland. Man ska nog inte underskatta turism-värdet i romaner och deckare.
7 kommentarer:
jag känner lika dant, men fortsätt, boken är KANON!
Jag älskade Skumtimmen. Och tyckte Nattfåk var nästan ännu bättre. Härliga läsupplevelser båda två.
Nattfåk var riktigt bra, men skumtimmen också. Sedan läset jag också en rysligt bra Anna Jansson... det var visserligen Gotland och inte Öland, men turistinbjudande var det!
Det ser ju så härligt ut!! Storstad men ändå lite lugnt relaxigt i en skön soffa med en god kopp kaffe... mmm ;)
Den är bra!! Så ge inte upp!!!
Jag tyckte jättemycket om boken men förstâr vad du menar angênde den lille pojken.
Alla: ikväll läser jag ut den och så fort jag når svensk mark går jag till Pressbyrån och grabbar Nattfåk!
Skicka en kommentar