Flytterapi, finns det? Flytyoga? Vi badade ju större delen av dagen igår, och jag var ensam med barnen i poolen. Det kan lätt bli lite stökigt, men jag slängde mig mitt i smeten och bara flöt. Först stökade de bara vidare, men så småningom blev de lite nyfikna på vad jag höll på med. Det var så fantastiskt skönt att bara släppa taget om allt och bara flyta. Öronen hamnar lite under vattenytan och man går verkligen in i en annan dimension.
Barnen försökte klättra upp på mig och använda mig som flotte, och jag förklarade för dem varför det inte gick, samt vad som händer när kroppen flyter. Så de testade. Först att flyta var Camilo, han fattade direkt och flöt som en kork. Den som kopplade sist var Nils, han vill att allt ska funka på första försöket, men efter visst knorrande och många försök så låg vi där alla fyra och flöt omkring, i fullkomlig tystnad och lugn. Jag tittade upp och det var helt fantastiskt att se dessa tre fina killar helt stilla njutandes av att kliva in i en ny värld. Camilo blev helt frälst, flöt runt hur länge som helst och utbrast på ett religiöst vis "mamma om man öppnar ögonen och tittar upp i himlen är det helt underbart!".
2 kommentarer:
Åååh så otroligt härligt det låter...
Elpida: Ja det var det. Vekligen. Men det gör ont på näsan nu efter solen.
Skicka en kommentar