Oj!

Om man har bott utomlands i sisådär 10 år så är Mia Skäringer en person man i bästa fall hört talas om som ena halvan i en duo som kallar sig Mia och Klara, och gör roliga program i radio. Eller är det TV?

Sådan var min relation till Mia Skäringer, när jag fastnade för en notis om hennes bok. Beställde hem den från bokbussen, förväntade mig lite glassig läsning, samlade krönikor av en komiker, liksom. Men fick ett knytnävsslag i magen.

Visst skrattade jag. Men jag gät mer. Tänkte mycket. Mias röst är viktig i en tid, då vi går runt som lurade sillar och tror att alla andra har det som i tidningen Mama. Där för övrigt Mias krönikor publicerades mellan Pernilla Wahlgrens nya hem och Charlotte Pirellis nya bebis.

Jag är glad att jag hitta de boken, och kommer helt klart att hålla koll på Mia Skäringer. Men jag rekommenderar faktiskt inte alla att läsa den. I synnerhet inte de som vill ha kvar sin bild av Mama-tillvaron.