Jag stinker bortslösade timmar Mina vänner luktar uppgivenhet
Nere i centrum snackar de om bilar Och fotboll och fyllor och dealar
Tippar och hoppas på att göra ett lyft, och slippa vara där man egentligen är
Rulltrappan och hissen är det enda som går uppåt här
Bland höghus och låghus och dårhus
Kärringar med matkassar från Metro skyndar hem till spisen och barnen
TV'n står på, lyser upp det grå rummet, hon undrar om hon långsamt blir galen
Hon tänker på hettan som fanns hos dem förr, en orkan har blivit en bris
Han sätter på videon istället för mig, hennes tårar fryser till is
Och allt är som vanligt hos de ensamma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar