En helt normal företeelse på alla kalas här. Låtsastårta. Så samlas man runt den och sjunger och blåser ut ljusen. Och så vips kommer det fram kypare med en helt annan slags tårta uppskuren i tunna skivor på plasttallrikar. För denna skulle inte vara god att tugga på. Den är gjord av frigolit. Varför? Jag har slutat ställa den frågan när det gäller födelsedagskalas här. För länge sedan.
måndag 4 maj 2009
Ceci n'est pas une tarte
Etiketter:
det där andra livet jag lever,
grattis på födelsedagen,
Paraguay
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar