Elva nätter före jul

Lucia

I natten darra
de kalla väder.
Steg hör jag knarra
på vindens bräder:
i hvita kläder
stod herrgårdflickan,
med vaxljuskrona kring håret fäst,
nyss vid mitt läger och räckte brickan
lugnt i sin renhet åt yrväckt gäst.

Nu upp till gamman
i mörka tider!
Med tjärvedsflamman
Lucia skrider
i däld och lider.
I dörren gläntar
med morgonglöggen min muntre värd
och bringar bud, att ung dottern väntar
sin late körsven till festlig färd.

I tidig vinter
re'n snön är fallen,
och foten slinter
på frusna vallen,
och hvit står tallen
som silverstaken
för månens prunkande högtidsljus,
och stjärnbloss brinna högt över taken
på djurens fållor och mänskors hus.

Och släden redes
med fäll och täcken,
och selad ledes
från klöverhäcken
den raske skäcken.
Med fröjd vid glida
igenom sovande skogars skjul.
Ur huvan tindrar det vid min sida
som morgongryning till härlig jul.

Text: Erik Axel Karlfeldt

FRAMME!

Om allt har gått enligt planerna, vill säga. Detta är ett tidsinställt inlägg, men om inget dumt hänt så bör vi nu ha landat på svensk mark. Hemma.

Mors dag idag

Grattis alla mammor därute

Det ska böjas i tid...

Fick just se att i Världens Vackraste Huvudstad pågår en Early Music Festival just när vi landar. Och vi kommer bo i Gamla Stan, mitt i smeten. Och hela mitt nerd-register tickar igång. Luta! Barockpirater! Renässanspolyfoni!

Jag har inte råd att chansa och köpa biljetter till det evenemang jag helst av allt vill gå på, eftersom det äger rum samma kväll vi landar klockan 21.00 i Tyska kyrkan. Men för första gången i livet ber jag till högre makter om överskottsenergi och jet lag, för jag kan inte tänka mig en mäktigare hemkomst än att i svenska sommarnatten sitta utanför Tyska kyrkan med de tre små och lyssna till tonerna av Lena Willemark.

Nu får Husmusen stämma mig

men det var helt omöjligt att hitta pressbilderna till somarens onödigaste design-måste, toapapper med mönster från 10-gruppen. Så jag stal bilden rakt av från hennes blogg. Tack och förlåt. Jag går verkligen igång på detta, är antagligen den perfekta målgruppen för designsatsningar som denna och ni kommer garanterat se rullarna med de gröna löven på en toalett nära mig - om de fortfarande finns kvar när jag kommer hem. 

Skämt?

När man läser väderprognosen för Sverige känns det som om någon skämtar: 

I början av nästa vecka kommer en högtrycksrygg in över södra Sverige med sol. Det blir betydligt varmare med drygt 20 grader, kanske lokalt 25 i samband med sydlig vind. I norra Sverige blir det dock inte lika varmt med cirka 15 grader, tidvis moln och lokalt regn framför allt i västra fjällen.

Högtrycksrygg? Betydligt varmare med drygt 20 grader? Tror jag låter bli att berätta hur vi känner oss här om temperaturen händelsevis skulle råka åka ner på 20. Bäst att jag förbereder pappa på att han kommer landa i en högtrycksrygg. Så att han vet.

Blåbär

Ibland får man ju bara ett enormt sug efter något man inte kan få. Som blåbär. Vet minst tio saker jag skulle baka på stört om jag hade tillgång till blåbär. Eller bara filmjölk med blåbär i. Ah... den som ändå hade filmjölk...

twixdagen.se

Våra folkvalda bloggar, facebookar och twittrar för glatta livet. Och det tycker jag är toppen! På sidan twixdagen.se så samlas alla riksdagsledamöternas twitteruppdateringar, och det är både kul och skrämmande läsning. Och väldigt fascinerande. 

Idag har jag höjt på ögonbrynen åt att socialdemokratiska Helén Pettersson från Umeå har följande att rapportera  : "fick jordbruksministern att lova lagstiftning mot tidelag trots att de borgerliga ledamöterna inte ville ha det!"

Följdfrågan blir såklart vem som är för tidelag? En inte helt politiskt korrekt ståndpunkt 2009 kan man tycka. Jag trodde personligen att det redan var förbjudet sedan några hundra år tillbaka.

För övrigt är det intressant att centerns Fredrick Federley valt att ligga i ett skumbad på sin bild. Undrar vad som hänt om en kvinna valt att göra samma sak?

Hola, mi nombre es Wells. Robert Wells.

Kan ni tänka er något mer absurt än Lilla Jönssonligan dubbad till spanska? Det fick vi i alla fall avnjuta i söndags. Och sedan var det en till svensk film som jag aldrig fattade vad den hette, men den var sådär svenskt socialrealistisk med två skilsmässobarn som bytte familjer för att de var så lika varandra, en pokje och en flicka, och sensmoralen var att de inte skulle behöva ändra på sig för att pappa och mamma skulle älska dem. Robert Wells hade en skum roll i det hela med. Också dubbat såklart.

Seee-iiii-aaaaa

Lyssnar på kulturradion, och reagerar på att studioreportern säger Se-I-A. Trots att jag hörde reportaget, och således även kände till sammanhanget (förhörsmetoder på Guantanamo), satt jag länge och undrade vad Se-I-A var. När en annan journalist, Daniel Alling, kom in med synpunkter så uttalade han det på engelska, och först då fattade jag att det rörde sig om CIA. 

Jag förstår att man vill hålla svengelskan stången, men det är väl för sjutton inget mål att vi ska bli som norrmännen heller? Visst måste det även för den mest o-världsvane svennebananen vara enklare att förstå om man säger ci-ai-ei än om man säger se-i-a på svenska? Eller är det jag som bott för länge utomlands nu igen?

Dagens come back

Björn Borg! I Paraguay?! Är det ett tecken på att tennispengarna är slut och kalsongförsäljningen går dåligt? Eller är det ett tecken på att han på ålderns höst gillar exotiska utmaningar och vill testa om han fortfarande pallar att spela i +40°? 

Svårt att läsa en suddig spegelvänd text på spanska? Det står ungefär såhär:

"30 år senare BORG vs PECCI, lördagen den 16 maj, Club Centenario, Asunción"

Om jag ska gå? Men självklart. Med alla barnen och svenska flaggor till tänderna! 

Mår illa och vill gråta

när jag läser om den pågående kopplerihärvan hemma i Sverige. Kanske blir det som allra verkligast och värst när DN bestämmer sig för att se hur det går till därute, och registrerar sig på en kontaktsite. På tre timmar fick de närmare 300 svar. På kontorstid en vanlig vardag. 

"DN:s reportrar svarar en ”äldre och generös man” att ”Emseline” gillar att bli bortskämd med ”lyx och uppmärksamhet”. Mannen skriver tillbaka direkt. Han är vd på ett företag, reser runt mycket och gillar ”häftiga knull med unga tjejer”. I ett mejl erbjuder han ”4–5 tusen kronor” för en natt på ett hotell."

Va? VA???? Man önskar ju så innerligt att det inte var såhär det såg ut. Vilka är dessa perverterade män? Förmodligen grannen, kollegan, chefen, läraren i skolan och prästen i kyrkan. Kanske är det din man. Eller min. 

Lika många män som fått sitt perverterade sexliv blottat i och med att härvan uppdagats (även om säkert bara en bråkdel kommer upp till ytan och kan ställas till svars), lika många äkta makar finns det antagligen som fått sin dröm om familjen krossad. Och hur många barn finns det därute som numera ser på sina fäder med hat och förakt?

Och offren sedan. Hur skyddar man sina barn? Jag vill inte att mina barn ska bli offer, eller - gud förbjude - förövare. Hur mår offren? Som säljer sina kroppar för att ha råd med de dyra märkesjeansen man måste ha för att få vara med på skolgården? 

Som sagt. Mår illa och vill gråta.

Update: Hittade detta i en annan artikel i DN, apropå vad jag skrev om läraren i skolan ovan.

"En fyrtiotvåårig mellanstadielärare på en kommunal grundskola i Stockholms kommun står även han åtalad för sexköp av barn. Har erkänt att han hjälpt huvudmannen med en gruppsexträff i Huddinge, där han själv hade sex med en sjuttonårig flicka."

Det var en gång en tavla

Första gången jag såg Carl Gustaf Hellqvists gigantiska målning "Valdemar Atterdag brandskattar Visby" från 1882, så blev jag helt golvad. Kanske av det faktum att den var så stor. Och full av detaljer. Jag hade sett den reproducerad i otaliga historieböcker, och väntade mig en... tavla. Plötsligt stod jag framför en väggmålning, vars mått jag inte lyckas hitta med hjälp av google, men jag uppskattar den till 2 x 4 meter. Den hänger idag på Nationalmuseum, men då jag såg den första gången fanns den i Visby. Möjligtvis en reproduktion, för att flytta den måste vara ett mardrömsprojekt. 

Det finns mycket att säga om målningen. Jag köpte en affisch som jag ramade in och hängde på väggen i min studentlya. Jag vet inte hur många timmar jag sammanlagt tittat fascinerat på alla detaljer. En persom som också sögs in i målningen är Selma Lagerlöf, som i Osynliga länkar (1804) beskriver hur det var då hon såg Valdemar Atterdag brandskattar Visby och vad det satte igång för tankar hos henne. 

På wikipedia kan man läsa att konstnären har tagit sig stora friheter med den historiska bakgrunden. Den danske kungen Valdemar Atterdag var bara 40 år men framställs på tavlan som en åldrad gubbe med ett långt skägg som inte bars på 1300-talet Mannen till höger ska uppenbarligen föreställa en jude trots att det inte fanns några sådana i Visby på medeltiden. Modern i bildens mitt har håret utslaget, något som knappast var tänkbart för en gift kvinna vid tiden. På bilden syns också en tax trots att den hundrasen inte avlades förrän på 1500-talet.

Huset näst längst längst till vänster har samma typ av trappgavel som Gamla apoteket i Visby, detta ligger dock vid Strandgatan och inte vid Stora torget som målningen antas föreställa. Byggnaderna till höger i bilden förekom endast i Tyskland under tidsepoken.

Diagnosen

Vi verkar ha fått en korrekt diagnos nu: artros. 

Det är alltså förslitning i kotorna som han haft över lång tid, men eftersom han inte har ont i nacken så har han inte märkt något = fullt normalt. Däremot så har detta orsakat hans nackstelhet, och troligtvis också att nerverna kommit i kläm = yrseln. Själva artrosen är oåterkallerlig, dvs går inte att bota eller göra något åt. Mot smärtan får man paracetamol och sedan är det träning som gäller för att stärka musklerna i området.

Men här kommer skiljevägen. Medan man i Paraguay drar på de stora växlarna och schemalägger pappa för TENs, värmemassage och sjukgymnastik måndag-lördag, samt kopplar in neurologer, med inställningen att man måste göra allt för att pappas nackstelhet och yrsel ska lindras och helst arbetas bort, så gör man i Sverige.... ja vad kommer hända när han kommer hem? Efter vad jag lyckats läsa mig till är det inte mycket. Artros får man bara leva med, man får receptbelagd alvedon och träna i hemmet efter instruktion. Har man inte haft en stroke har man inte rätt till rehab, utan om man prompt vill det får man hitta det på privat väg. 

Har lite samma känsla som jag fick när pappa sökte för sin onda hand (reumatismen) och de sa att det var ett ofarligt insektsbett, samt att hans onda fötter inte kunde undersökas av en fotspecialist efetrsom han inte har diabetes. Och pappas hemresa är redan den 2 maj. Vi försöker senarelägga den och se om det går att få rätsida på yrseln för som han är nu kan han ändå inte resa. 

35° varmt och här sitter jag och tänker på julen

Råkade i bilen höra en tonsättning av en av alla de Dan Andersson-dikter som följt mig genom livet. Blev tvungen att förlora mig en stund i utmärkta Projekt Runeberg. Min slutsats är att jag måste vara född ganska exakt 100 år för tidigt. Mitt i sommarvärmen kommer därför här denna underbara, svårmodiga skildring av julen. 

Julvisa i Finnmarken

Att sjungas vid bordet till mörkt öl.

För den vinande nordan och vintern, broder,
för den grånande morgonens stjärna klar,
för vårt hem och vårt land och vår bedjande moder,
för myllrande städer och istunga floder
vi höja vårt stop - och för kommande dagar
och för kärlek och lycka som var.

När sjöarna ligga här frusna och döda,
och yrvädren dansa i moar och slog,
vi dricka och drömma om bäckar som flöda,
och minna oss Terrvalaks solnedgång röda
och gårdar som lysa bland åbrodd och lilja
och skuggor som dansa i skog.

För den hårdaste skaren och bittraste vinden
för det fattiga folket som slåss för sitt bröd,
för dem som i armod bli hårda om kinden -
för dukade bord och för slädar vid grinden,
för sårfyllda kroppar och läkande död.

Försonta och glada i stjärnans timma
vi glömma att jorden blev bräddad av hat.
Vi resa oss upp under stjärnor som glimma -
omkring oss de heligas natt vi förnimma -
för dem och för jorden, för himlen och oss
våra stop vi höja, kamrat.

(1917)

Förbereder hemresan

och kom att tänka på denna smått galna historia, som tragiskt nog är helt sann och utspelade sig då vi skulle skaffa nya pass hos Arvikapolisen för tre somrar sedan:

Tappade hakan idag hos polisen i Arvika

Vet inte ens hur jag ska kunna återge detta i skrift. Men det är så dumt att jag hoppas ni orkar läsa hela vägen. OK att alla i hela världen inte kan ha alla rätt på TP, men nu var jag på Arvikapolisens _passavdelning_. 

Mitt pass var trasigt, sidorna var lösa, så jag fick ett nytt. Pappas pass var trasigt på ett annat sätt, det silvriga märket i högra hörnet på fotosidan har skavts av. Och damen som utfärdar passen samt den uniformsklädda unga polisen kunde inte avgöra om det skulle bedömas som trasigt, dvs. berättiga till ett nytt gratis pass för pappa, eller om han skulle stå för kostnaden själv för det nya passet. 

De sa att vi fick kontakta den centrala passenheten. Men dit kunde jag inte ringa för det var internt polisnummer, och de hade dessutom lunchstängt (11.15 på morgonen...) Jag frågade om de kunde ringa åt mig, men då kom damen på att jag nog skulle kontakta ambassaden.

Vilken ambassad? undrade jag. -Svenska ambassaden svarade hon. Och den unga polisen höll med. Men... sa jag. Vi har ju svenska pass, och det är polisen som utfärdar nya. Peru har inget med detta att göra. -Nej nej nej, svarade de. Svenska ambassaden i Stockholm menar vi. Eller konsulatet kanske, en av de två är det. De kan nog svara. Jag fattade ingenting, tänkte att jag nog fått solsting, och försökte mig på att snällt undra vad de menade. Jodå, de hade bestämt för sig att det fanns en svensk ambasad i Stockholm som kunde avgöra om pappas pass var trasigt eller om man kunde resa på det. Till slut blev jag irriterad, och sa rakt ut vad jag tyckte. 

Detta är ju absurt, polisen är den myndighet som utfärdar pass, och ni vet inte ens hur gången är. Jag fick föreläsa för dem, berätta vad en svensk ambassad är, vad skillnaden på en ambassad och ett konsulat är och även förklara varför det inte finns en svensk ambassad i Sverige. 

Har ni hört något så dumt? Var jag med i Dolda Kameran??? Där stod jag svettig och stressad med ett barn i varje ben och ett till nån annan stans och hade köat i 100 år och förklarade för dem hur deras arbete fungerar! Och hur Sverige fungerar med för den delen. Jag bad dem styra upp det hela och gav dem mitt mobilnummer. På eftermiddagen ringde hon och sa att pappas pass bedömts vara trasigt (av vem? Svenska ambassaden i Stockholm?) och han får ett nytt pass gratis. Undrar om mitt blodtryck pallar för ett besök till hos polisen här?

Farliga skidor

Mamma: Vad är det på bilden som du har klippt ut, Alvar?

Alvar: En prinsessa. Som dansar med skidor. I iset. Det är jättefarligt. Man måste titta rakt. Man slår sig annars och det kommer blod. Man dör man dör.

No soy gringo, soy vikingo!

Kanske världens farligaste viking. Camilo på Alvars dop för... snart fyra år sedan.

Vintertid

Idag drog vi tillbaka klockan en timme och gick in i vintertid. Det innebär att vi nu är fem timmar efter Sverige, och när ni går in i sommartid om några veckor så blir det sex timmars skillnad. Alltså lite mer komplicerat än de fyra timmar som gäller oktober-april. Bara så att ni vet.

Pippa Långstrump?

Se vad Nils kom hem med från biblioteket idag. Den är i original från 1975 och ganska sönderläst.