Läste på lite om bakgrunden till semlorna, och fann en lite rolig koppling. Vi är ju gamla katoliker i Sverige, och frossan i feta bullar med grädde är inledningen på fastan innan påsk. I svensk tolkning. I Latinamerika tolkas inledningen på fastan som att man frossar i kött och brakfestar: Carnaval
Hittade intressant läsning på Nordiska Museets hemsida, men eftersom ingen orkar klicka på länkar lägger jag in en del av texten här:
Fasta
Fastlagen och fastan före påsk hade en stor betydelse i Sverige under medeltiden då landet var katolskt. I och med reformationen på 1500-talet försvann bestämmelserna om fasta ur den svenska kyrkans lära. Sedan har fastlagens och fastans innehåll blivit alltmer diffust och idag betecknar de snarast tidsperioden före påsk. Före alla stora kyrkohögtider har den katolska kyrkan en fastetid på 40 dagar. Fastetiden före påsk är den allra äldsta och viktigaste. Då var kött och ägg förbjuden mat och man skulle leva återhållsamt och stilla.
Fastlagen
Den långa fasteperioden förbereddes genom överdådigt ätande och festande under fastlagen, dvs. de tre dagar som föregick fastan. Vårt ord fastlag kommer via danskan och det plattyska ordet ”Fastel-avent” (Fasten-abend) och betyder ordagrant aftonen före fastan. Då gällde det att förbereda sig inför fastan genom att roa sig och äta ordentligt med god mat. I många katolska länder är det karneval under fastlagen efter orden ”carne” och ”vale” som betyder ”kött farväl”.
Fastlagen är alltså raka motsatsen till fastan. De tre dagarna inleddes med fläsksöndageneftersom det fortfarande var tillåtet att äta kött och fläsk.
Ursprunget till den därpå följande blå måndagen är oklart. Dagen kan ha fått sitt namn av att hantverksgesällernas lediga måndagar kallades blåmåndagar eller av att kyrkorummet denna dag kläddes i blått, fastefärgen, som förberedelse inför askonsdagens fasta. Fettisdagen är fastlagens tredje och sista dag.
Fastlagen och fastan före påsk hade en stor betydelse i Sverige under medeltiden då landet var katolskt. I och med reformationen på 1500-talet försvann bestämmelserna om fasta ur den svenska kyrkans lära. Sedan har fastlagens och fastans innehåll blivit alltmer diffust och idag betecknar de snarast tidsperioden före påsk. Före alla stora kyrkohögtider har den katolska kyrkan en fastetid på 40 dagar. Fastetiden före påsk är den allra äldsta och viktigaste. Då var kött och ägg förbjuden mat och man skulle leva återhållsamt och stilla.
Fastlagen
Den långa fasteperioden förbereddes genom överdådigt ätande och festande under fastlagen, dvs. de tre dagar som föregick fastan. Vårt ord fastlag kommer via danskan och det plattyska ordet ”Fastel-avent” (Fasten-abend) och betyder ordagrant aftonen före fastan. Då gällde det att förbereda sig inför fastan genom att roa sig och äta ordentligt med god mat. I många katolska länder är det karneval under fastlagen efter orden ”carne” och ”vale” som betyder ”kött farväl”.
Fastlagen är alltså raka motsatsen till fastan. De tre dagarna inleddes med fläsksöndageneftersom det fortfarande var tillåtet att äta kött och fläsk.
Ursprunget till den därpå följande blå måndagen är oklart. Dagen kan ha fått sitt namn av att hantverksgesällernas lediga måndagar kallades blåmåndagar eller av att kyrkorummet denna dag kläddes i blått, fastefärgen, som förberedelse inför askonsdagens fasta. Fettisdagen är fastlagens tredje och sista dag.
